Okontrollerad astma ökad risk för covid-19: ”Bör fångas upp av astmavården”

Personer med okontrollerad astma som hämtar ut höga doser astmamediciner verkar löpa högre risk för att bli svårt sjuka i covid-19 – och bör få sin astma kontrollerad nu efter pandemin. Det är forskarnas slutsats i en ny svensk studie på 150 000 astmapatienter.

De 150 000 personerna som forskarna studerat finns med i Luftvägsregistret. Det är ett nationellt kvalitetsregister där personer med astma registreras av sjukvården. Syftet har varit att se vilka med astma som hamnat på sjukhus eller till och med avlidit till följd av covid-19 – och vad som skiljer dessa från de personer i registret som inte drabbats lika hårt.

De preliminära resultaten från studien har tidigare presenterats på en nationell lungkongress, men studien har nu även publicerats i den tidskriften Therapeutic Advances in Respiratory Disease.

– Ungefär 0,7 procent av alla med astma som fanns med i registret de första månaderna av pandemin blev inlagda på sjukhus eller avled till följd av covid-19. Det utmärker sig inte nämnvärt från resten av befolkningen, vilket kan vara bra att veta om man har astma, säger Caroline Stridsman, docent i lungmedicinsk forskning vid Umeå universitet och registerhållare för Luftvägsregistret.

Det går också i linje med andra studier som visat att människor med astma generellt inte haft en högre risk att drabbas hårdare av covid-19, menar hon.

Däremot kunde forskarna se att personer med okontrollerad astma, som hämtade ut höga doser inhalationsmediciner året innan pandemin bröt ut och som även besökte specialistvården verkar haft en ökad risk för att bli svårare sjuka i viruset. Även ett högt uttag av kortisontabletter kan kopplas till ökad risk för svår sjukdom.

Med okontrollerad astma räknas ett värde lägre än 19 på Asthma Control Test (ACT). Det är ett frågeformulär som patienter får fylla i själva eller hos vårdgivare för att lättare kunna bedöma om astman är under kontroll.

Den ökade risken fanns även kvar när forskarna justerade för andra riskfaktorer, som högre ålder, manligt kön, låg utbildningsnivå, högre BMI och samsjuklighet med till exempel diabetes, depression eller hjärt- och kärlsjukdom.

Resultatet tyder på att patienter som står på höga doser inhalationssteroider eller kortisontabletter utan att få en tillräcklig effekt är en viktig grupp att följa för sjukvården, menar Caroline Stridsman.

– Jag tycker att om man har en okontrollerad astma, alltså 19 poäng eller lägre på ACT-testet, och inte har gjort en astmakontroll efter pandemin, så behöver man träffa till exempel en astma- och KOL-sköterska för att göra en lungfunktionsmätning och en symtom- och behandlingskontroll. Det innebär att man tittar igenom medicinerna, ser över om dessa tas på rätt sätt och undersöker om lungfunktionen ser ut som den gjorde innan pandemin eller har försämrats.

Studien pekar också på att patienter som har okontrollerad astma och kraftiga symtom även borde ha setts som en riskgrupp när det gäller till exempel prioritering för covidvaccin, menar hon. Men att det viktiga nu är att fånga upp patienterna för att de ska få en så bra behandling som möjligt i efterhand.

– Antalet registreringar, alltså vårdbesök, i Luftvägsregistret är fortfarande lägre jämfört med innan pandemin. Det tyder på att färre fått komma på behandlingskontroller. Vi i vården behöver ta itu med att kalla människor med astma på ett vårdbesök, och särskilt de som har en okontrollerad sjukdom.

Studien har gjorts med stöd från bland annat Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.