Behandla matallergi – det säger forskningen

Flera nya studier har nyligen publicerats om behandlingen som många hoppas på – att kunna träna bort matallergi med hjälp av oral immunterapi. Funkar det? Säkrast är fortfarande forskningsläget vid jordnötsallergi, visar en internationell studie.

Världen över pågår försök för att få människor med matallergi att lära sig tåla det de är allergiska mot. Metoden kallas allergenspecifik immunterapi och går ut på att introducera ämnet i små doser som långsamt trappas upp. På så sätt tränas immunförsvaret till att sluta reagera så kraftfullt – eller att inte reagera alls. Men i de flesta länder, som i Sverige, används behandlingen fortfarande bara i studier.

Nu har forskare undersökt hur effektiv metoden är i en internationell så kallad metaanalys, en forskningsstudie som går igenom tidigare forskning på området. Forskarna har utvärderat 36 randomiserade kontrollerade studier, alltså studier där deltagarna lottats till en grupp med immunterapi eller en kontrollgrupp.

Totalt ingick drygt 2 100 personer, där merparten var barn. Behandlingen har nämligen visat sig fungera bäst på just barn, kanske eftersom deras immunförsvar ännu inte är färdigutvecklat.

I majoriteten av studierna användes oral immunterapi som metod, det vill säga att ge barnen ämnet de ska lära sig tåla via munnen.

Vad kom då forskarna fram till? Jo, oral immunterapi förbättrar förmågan att tåla ett ämne under den tid som patienterna är under behandling. Behandlingen är troligtvis också säker att använda vid jordnöts-, mjölk- och äggallergi. Mest tillförlitligt är dock forskningsläget för just jordnötsallergi.

– Att vi mer säkert kan säga att behandlingen fungerar väl för jordnötsallergi är för att flest studier undersökt just detta. För mjölk- och äggallergi är studierna färre och har gjorts på lite olika sätt, vilket försvårar möjligheten att få en heltäckande bild. Dessutom växer mjölkallergi ofta bort under de första åren och blir därför lite svårare att utvärdera.

Det säger Caroline Nilsson, en av författarna bakom studien, som är docent i pediatrik vid Karolinska institutet och forskar om matallergier.

De vanligaste biverkningarna var problem med klåda i munnen, kräkningar, buksmärta och diarré. Inga dödsfall hade rapporterats och anafylaxi eller livshotande reaktioner var ovanliga.

Forskarnas slutsats är att behandling med oral immunterapi kan vara fördelaktig för en noga utvald grupp patienter – men att det också finns nackdelar i form av långa behandlingstider och, ofta milda, biverkningar. Det behövs mer forskning bland annat om hur livskvaliteten påverkas och hur villiga patienter är att fortsätta äta till exempel jordnötter under hela behandlingstiden.

En annan knäckfråga forskarna tar upp är utsikterna för barn att bli helt fria från sin matallergi – även när de inte längre äter till exempel jordnötter dagligen.

Det de flesta studier kan visa är att barn efter en lyckad behandling utvecklar det som på engelska kallas desensitization, alltså att de tål jordnötter under tiden som behandlingen håller på. Men det långsiktiga målet är att de ska fortsätta att tåla det även efter att ha varit utan behandling en tid, det som kallas sustained unresponsiveness.

– Här finns det inte tillräckligt med forskningsunderlag för att säkert kunna säga att effekten håller i sig på sikt. Det är en utmaning framöver för oss forskare att kunna visa. Det vi sett är att oral immunterapi generellt verkar ge bättre effekt ju yngre barnen är, säger Caroline Nilsson.

Nyligen publicerades en amerikansk randomiserad kontrollerad studie där 146 barn med jordnötsallergi i åldern 1 till 3 år lottats till att få antingen små doser av jordnötspulver eller placebo i form av havremjöl. Doserna ökades gradvis och efter cirka 2,5 år tålde 71 procent av barnen i behandlingsgruppen 5 gram jordnötspulver, mot 2 procent i kontrollgruppen.

Efter ett uppehåll på ungefär sex månader tålde var femte barn i behandlingsgruppen, 21 procent, fortfarande samma mängd jordnötter, jämfört med 2 procent i kontrollgruppen. Drygt hälften av barnen tålde dock en lite lägre dos än så.

Caroline Nilsson menar att det är välgjord studie med många deltagare, som även den tyder på att yngre barn är en lämplig grupp att behandla. Men att studien sätter fingret på utmaningen som kvarstår – att få effekten att hålla i sig.

– Det är givetvis bra att 21 procent blev helt botade från sin allergi. Men resten blev inte det, trots ganska lång behandling. Det kan bero på olika saker, till exempel var dosen jordnötter de fick som daglig dos, cirka 10 stycken, ganska hög jämfört med i andra studier.

Hon och hennes forskarkollegor håller i en liknande studie, där 75 jordnötsallergiska barn lottats till att antingen äta en liten dos jordnötter varje dag i form av jordnötsbågar, eller till att undvika jordnötter. Där är högsta dosen ungefär en och en halv jordnöt. Fyra veckor efter att behandlingen avslutats ska forskarna undersöka hur många av barnen som fortfarande tål jordnötter, jämfört med i kontrollgruppen.

– Förhoppningen är att fler ska anses vara botade. Vi har en långsam uppdoseringstid och en lägre dos jordnötter och hoppas därför att det leder till färre biverkningar. Men exakt vad som händer efter att studien avslutats, om barnen till exempel behöver fortsätta att äta jordnötter hyfsat regelbundet, vet vi inte än.

På längre sikt hoppas Caroline Nilsson att alla små barn som får diagnosen jordnötsallergi genast ska få påbörja behandling med oral immunterapi – och på så sätt slippa leva med rädslan för att få en allvarlig allergisk reaktion.