Eksembehandling minskade depression

Systembehandling vid atopiskt eksem har effekt på depressionssymtom, självmordstankar och på själva eksemet – och effekten håller i sig åtminstone ett år efter att behandlingen inletts. Det visar en ny studie.

Mer än hälften av de 120 patienterna med måttligt till svårt atopiskt eksem som ingick i studien hade depressionssymtom. En fjärdedel led av depression och tre procent hade uttalade självmordstankar.

– Tidigare forskning visar på ett samband mellan atopiskt eksem och depression. Vi ville därför se om systemisk behandling kan påverka depressionssymtom hos patienter med eksem, säger Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och en av författarna bakom studien.

Systemisk behandling är en behandling som ges i form av tabletter eller injektioner och som hämmar inflammationen i kroppens alla organ i stället för enbart lokalt i huden, som kortisonsalva eller mjukgörande. Det kan handla om allt från immundämpande läkemedel till biologisk behandling.

Resultatet visar att systemisk behandling signifikant minskade depressionssymtom sex månader efter att behandlingen inleddes. Effekten kvarstod även efter tolv månader.

– Studien visar att en väldigt stor del av alla med medelsvårt till svårt atopiskt eksem som kommer till oss hudläkare och som ännu inte fått en effektiv behandling har depressionssymtom. Bara det i sig är ett viktigt fynd – att en patientgrupp i stor utsträckning går runt med depressionssymtom, oavsett om de har en antidepressiv behandling eller inte, säger Emma Johansson.

När patienterna sedan får en effektiv behandling som gör att både själva eksemet och klådan minskar förbättras de även i sin depression, menar hon.

Varför är det här viktigt att veta?

– Vi ser varje dag att våra patienter blir väldigt mycket bättre om de får en effektiv behandling. Det är viktigt att veta att det faktiskt inte bara är själva hudsjukdomen som blir bättre utan också följder av den, som depression och självmordstankar.

Det är för få patienter i studien för att kunna slå fast om någon av behandlingarna har bättre effekt än någon annan.

Studien, som gjorts med stöd från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, bygger på data från det nationella kvalitetsregistret Swedad.