– Hur påverkar systembehandling patienter med svårt atopiskt eksem?

Runt en miljon människor lever med den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. De med svårast sjukdom får det som kallas systemisk behandling. Nu ska överläkaren och forskaren Emma Johansson undersöka om det får patienterna att må bättre – och vilka biverkningar de kan få.

Vad mer exakt ska du och dina kollegor undersöka?

– Vi kommer att studera de patienter med atopiskt eksem som har svårast sjukdom och får den mest avancerade behandlingen, det som kallas systemisk behandling. Den ges i form av tabletter eller injektioner och hämmar inflammationen i kroppens alla organ, i stället för enbart lokalt i huden. Syftet är att ta reda på hur patienterna påverkas av behandlingen, till exempel vilken effekt den har på deras symtom och vilka biverkningar som finns. Men också om behandlingen kan förbättra de depressionssymtom som patienter med atopiskt eksem har ökad risk att få.

Varför är det här viktigt att titta på?

– Numera finns en hel rad systemiska läkemedel som verkar göra stor skillnad för många, men vi måste utvärdera om de har bättre effekt och färre biverkningar än de behandlingar som redan finns. Vi använder oss av det nationella kvalitetsregistret Swedad, ett fantastiskt register där hudkliniker runt om i landet samlar in data om patienter med systemisk behandling. Det ger oss tillgång till ett betydligt bredare underlag av patienter än i läkemedelsbolagens kliniska studier. I en liten studie har vi har till exempel sett att patienter som fått behandling med det biologiska läkemedlet dupilumab ökade i vikt med i snitt 6 kg på ett år. Nu vill vi ta reda på vilka som löper störst risk för detta.

Hur hoppas du att studien ska kunna hjälpa människor med atopiskt eksem?

– Vi hoppas att det ska leda till att patienter kan få rätt behandling med rätt dos redan från början, i stället för att man som nu testar sig fram mellan många olika alternativ. Med det menar jag en behandling som är effektiv mot både själva eksemet och eventuella depressionssymtom, och som ger få biverkningar.

Emma Johansson är överläkare på hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, biträdande klinisk lektor vid Karolinska institutet och registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för atopiskt eksem, Swedad. Hon har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Effekter av systemisk behandling hos patienter med svår atopisk dermatit”.

Publicerad den: 8 februari 2022

Uppdaterad den: 2 september 2022