”En helt ny era för patienter med astma”

Vilken astmatyp har du? Det blir en allt viktigare fråga när forskarna letar markörer i kroppen hos patienter med svårbehandlad astma. Målet? Att se om de kan bli hjälpta av de nya biologiska medicinerna som numera skänker hopp åt människor med astma.

Mycket spännande hänt har de senaste åren när det gäller behandlingen av svår astma.

– Tidigare sågs astma som en och samma sjukdom, där alla patienter erbjöds i stort sett samma behandling med inhalationssteroider och luftrörsvidgande mediciner. Idag är vi många steg närmare det som kallas precisionsmedicin – där behandlingar skräddarsys efter patienterna. Det är en helt ny era för patienter med svår astma.

Det säger Apostolos Bossios, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm, som forskar om olika typer av astma. Tack vare forskning vet vi idag mycket mer om mekanismerna bakom de olika typer av inflammation som är inblandade i astma, menar han. Läkarna kan också med hjälp av till exempel blodprov och test av kvävemonoxid i utandningsluften hitta olika så kallade biomarkörer som avslöjar vilken sorts astma en patient har.

Varför är då sökandet efter olika astmatyper, eller fenotyper av astma som det heter på forskningsspråk, så viktigt?

– Om läkaren känner till vad som orsakar en patients astma blir det lättare att veta om denne kan bli hjälpt av någon av de nya biologiska mediciner som finns idag. De är dyra och har inte effekt på alla patienter – och då har biomarkörerna en viktig roll i att para ihop rätt patient med rätt behandling.

De biologiska läkemedel som i dagsläget är godkända för astma hjälper just människor med riktigt svårbehandlad astma. Medicinerna har lite olika funktion och verkar genom att blockera vissa inflammatoriska signalämnen i kroppen.

Själv arbetar Apostolos Bossios vid ett center för svår astma på Karolinska Sjukhuset i Huddinge och har i sin roll som lungläkare mött flera patienter som fått ett nytt liv efter att ha behandlats med någon av de nya läkemedlen.

– Det är människor som haft en mycket dålig livskvalitet med många akuta försämringar. De har inte blivit hjälpta av vanlig astmabehandling och en del har till och med fått kontinuerlig behandling med kortison i form av tabletter och även injektioner, trots att dessa har svåra biverkningar. Med rätt behandling har deras resultat förbättrats snabbt och de har kunnat sluta med kortisontabletter.

Vilka olika astmatyper finns det – och vilka kan bli hjälpa av biologisk behandling?

– En mängd olika. Det finns allergisk astma, som utlöses av till exempel pollen- eller pälsdjursallergi, och så finns det icke-allergisk astma. Astma kan även ha att göra med fetma, infektioner eller miljöfaktorer som köld och partiklar i luften. Eller ålder, där en del utvecklar astma först i 40–50-årsåldern.

Särskilt kvinnor kan drabbas av astma senare i livet, till exempel i samband med klimakteriet, menar Apostolos Bossios.

Den astma som numera går att identifiera med hjälp av biomarkörer och behandla med biologiska mediciner kallas typ 2-astma. Där ingår både allergisk astma och så kallad eosinofil astma, som ofta är svår att behandla med vanliga astmamediciner. Forskare söker också efter fler biomarkörer, för att det ska blir enklare att identifiera framför allt typ 2-astma.

Vad behövs det mer forskning om här?

– Vi behöver veta mer om den astma som inte beror på en typ 2-inflammation. Vi vet att den inte svarar bra på kortison och att det ofta finns en förhöjd nivå av så kallade neutrofila granulocyter, men vi har ännu inga biologiska läkemedel som riktar sig mot denna typ.

Förhoppningen är också att kunna hitta fler biomarkörer för den allergiska och den eosinofila astman.

– Målet är att vi ska kunna identifiera varje specifik typ av astma-inflammation och rikta rätt behandling mot varje patient.