Forskaren: Det vet vi om köttallergi

På sommaren ökar risken för köttallergi, som orsakas av fästingbett. Forskaren Marianne van Hage får stöd från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för att undersöka vad som utlöser allergin och kartlägga vilka kött- och mejeriprodukter som orsakar kraftigast reaktioner.

– Vi vet är att allergin framför allt drabbar medelålders patienter. De drabbade får symtom först efter 2–6 timmar, vilket försvårar upptäckten av sjukdomen. Vi har också funnit att personer med blodgrupp B och AB sällan får köttallergi. Det beror på att dessa blodgrupper innehåller en kolhydrat som liknar alfa-gal, som är det ämne köttallergiker reagerar på i köttet. Det, i sin tur, gör att de tolererar alfa-gal bättre.

– Till exempel nässelutslag, mag- och tarmbesvär och andnöd. Nästan hälften får anafylaxi, som är en allvarlig, potentiellt livshotande allergisk reaktion. Men till skillnad från vid andra former av allergi är reaktionen fördröjd. Vi kommer att forska om mekanismen bakom den fördröjda reaktionen genom att undersöka patienters celler. Anledningen är att vi behöver lära oss mer om sjukdomen för att kunna hitta en behandling.

– Exakt hur många som har köttallergi vet vi tyvärr inte. Men vi tror att det finns ett stort mörkertal, eftersom diagnosen kan vara svår att ställa. Dessutom har fästingpopulationen ökat stort de senaste åren i takt med ett varmare klimat. I en svensk studie på 2 000 unga vuxna såg vi att 6 procent hade allergiantikroppar mot alfa-gal, men det handlade om låga nivåer och ytterst få hade symtom. Det tolkar vi som att deltagarna i studien var för unga och därför inte haft tillräckligt många fästingbett för att utveckla sjukdomen. Upprepade fästingbett ökar nämligen risken för att bli allergisk.

– Det vi vet är att människor med atopisk läggning har högre risk att drabbas. Det innebär att man har en ökad benägenhet att bilda allergiantikroppar mot vanliga ämnen i vår miljö. Vi har identifierat alfa-gal i fästingens saliv och kommer att undersöka salivet närmare för att förstå vad det är som leder till att människor utvecklar allergiantikroppar mot alfa-gal.

– Nej, även mejerier och andra däggdjursprodukter. Vi undersöker just nu mängden alfa-gal i olika däggdjursprodukter för att se hur allergiframkallande de är, en kunskap som kan hjälpa många patienter. Vi vet till exempel att inälvsmat innehåller höga mängder och kan ge svåra reaktioner. Mjölk innehåller mindre alfa-gal, så vissa kan fortsätta att dricka mjölk i kaffet. Däremot finns det ingen alfa-gal i fisk och fågel.

– Genom att du som patient berättar för läkaren om din sjukdomshistoria. Det kan handla om att du haft magbesvär och kanske åkt in till akuten efter att ha ätit kött eller däggdjursprodukter. Då tar läkaren ett blodprov som visar om du har allergiantikroppar mot alfa-gal.