Framsteg inom matallergivården: nytt vårdförlopp

Nu finns ett nytt vårdförlopp för IgE-medierad matallergi. Vårdförloppet innebär att all vårdpersonal inom primärvård och specialiserad öppenvård ska följa samma steg i utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av matallergier.

– Det här är ett stort framsteg för matallergivården. Förhoppningsvis leder vårdförloppet till en mer jämlik vård i hela Sverige, säger Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och Allergiförbundet.

Vårdförloppet omfattar personer med IgE-medierad matallergi, dvs sådana allergier som syns på blodprov.

Patienter med reaktioner på mat går in i vårdförloppet för utredning. Därefter tas patienten om hand i vårdförloppet om en IgE-förmedlad allergi föreligger, alternativt utanför vårdförloppet om annan matöverkänslighet/allergidiagnos har konstaterats. Ett kompletterande kunskapsunderlag är under utveckling, där differentialdiagnoser till IgE förmedlad matallergi tas upp.

– Vi vet att patienter får olika vård beroende på var man bor eller vilken mottagning man går till. Vårdförloppet handlar om att sprida kunskap om matallergi för att göra vården bättre och minska skillnaderna, menar Mikaela Odemyr.

Förra året gjorde Astma- och Allergiförbundet en kartläggning om förutsättningarna för allergivården som visade på stora skillnader mellan regionerna.

– Vårdförloppet kan öka kunskapen i primärvården men regionerna behöver utbilda fler specialister, säger Mikaela Odemyr.

I sitt remissvar lyfte Astma- och Allergiförbundet hur viktigt det är att närstående får stöd. Att leva med en nära anhörig som har matallergi kan vara påfrestande och skapa stor oro. Dessutom ansåg förbundet att huvudmålgruppen primärvårdspersonal bör uttryckas tydligare samt att Astma- och Allergiförbundet är tveksamma till om primärvården i större delen av landet har möjligheteter att förverkliga vårdförloppet.

Sedan 2018 har Sveriges regioner ett gemensamt system för kunskapsstyrning. SKR beskriver systemet så här: Genom att utveckla arbetssätt i samarbete krokar regioner arm med varandra, med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskarsamhället. Samarbetet tydliggör också vårdens och patientens gemensamma utvecklingsarbete för att skapa rätt vård och behandling för varje enskild individ.

– Regionerna behöver satsa på kompetensutveckling för personer som träffar barn med allergier. Riktlinjerna behöver bli kända och användas för att förbättra vården. Dessutom är det viktigt med remisser till specialist vid flera och svåra allergier, avslutar Mikaela Odemyr.