Matallergi

Matallergi och annan överkänslighet är ett växande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar. Uppskattningsvis undviker runt en tredjedel av Sveriges befolkning idag ett eller flera livsmedel pga allergi eller överkänslighet. Här kan du läsa om hur matallergi uppstår, vanliga allergener samt matallergiprojektet Bra mat för alla.

Om matallergi

Det finns flera typer av reaktioner mot mat. Att vara allergisk mot mat innebär att kroppen uppfattar ett icke-skadligt ämne som skadligt vilket leder till en allergisk reaktion. Varför detta sker är oklart men allergi kan till en viss del vara genetiskt. Det är viktigt att vända sig till sin vårdcentral för en utredning vid misstanke om matallergi för att få rätt diagnos.

För att diagnosen matallergi ska kunna ställas ska kroppen både vara sensibiliserad mot födoämnet i fråga och intag av det ska leda till symtom.

Vanliga symtom

  • Klåda i munhåla, svalg, ögon och på kroppen
  • Rodnad kring munnen, svullna läppar
  • Magsmärtor, diarré, illamående
  • Snuva, rinnande näsa, andningssvårigheter, astma
  • Rodnad och svullnad i ögonen, rinnande ögon
  • Nässelutslag och eksem på kroppen
  • Huvudvärk

Sensibilisering mot ett allergen (allergiframkallande ämne) sker då kroppens immunsystem uppfattar proteiner som finns i maten som potentiellt farliga för kroppen och allergiantikroppar (IgE-antikroppar) bildas. Denna typ av matallergi som involverar immunsystemet kallas IgE-medierad allergi.

Matallergi kan också vara icke-IgE-medierad så som vid celiaki och utöver dessa finns också övriga överkänslighetsreaktioner som t ex laktosintolerans.

Proteinernas roll

All mat innehåller proteiner som kan orsaka allergiska-, överkänslighets- eller negativa reaktioner, men födoämnen innehåller oftast flera olika proteiner och hur allvarliga reaktioner som kan orsakas vid allergi mot något av dessa avgörs av vilket protein det gäller. En del proteiner ger milda symtom medan andra proteiner kan leda till allvarliga allergiska reaktioner som anafylaxi.

Proteiner som sällan leder till allvarliga reaktioner förstörs av upphettning eller av magsyran i magsäcken vilket innebär att många som får allergiska symtom vid intag av äpple kan äta äppelpaj, medan värmestabila protein såsom äggviteprotein eller en del proteiner i nötter och fröer inte bryts ner av värme eller av magsyra och kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner hos dem med allergi. Allergi mot dessa stabila proteiner kallas äkta allergi, medan det vid allergi mot labila proteiner oftast handlar om korsallergi.

Olika matallergier och allergener

De vanligaste matallergierna bland småbarn är mjölkprotein- och äggallergi, medan nöt- och jordnötsallergi är vanligare senare under barndomen. En del allergier växer bort med åldern medan andra består livet ut.

För de 14 allergen som orsakar den största andelen överkänslighetsreaktioner hos befolkningen finns särskilda märkningskrav för länder inom EU. Detta innebär att dessa tydligt måste märkas ut i ingrediensförteckningen på alla förpackade livsmedel (fetstil, kursiv, versaler etc) så att man lätt kan se vilket/vilka av de 14 allergener som livsmedlet innehåller. Du hittar mer information om dessa 14 allergenen här.

Luftburen matallergi

En vanlig uppfattning är att luftburen allergi är både vanligt och farligt. För att en allvarlig allergisk reaktion ska uppkomma av t.ex. jordnötter och nötter krävs att man äter jordnötter och nötter. Enligt studier på nöt- och jordnötsallergi har inga eller endast mycket lindriga symtom uppkommit hos försökspersoner som utsatts för nötter och jordnötter via luften.

Eftersom närvaron av ett allergen kan skapa oro, rädsla och obehag för den allergiske och pga. kontamineringsrisken inte går att utesluta kan det i vissa verksamheter vara aktuellt att införa nötförbud eller förbud mot ett annat allergen så som ägg, mjölk eller fisk i skolans alla lokaler.

För att minska risken för allergisk reaktion och onödig oro och rädsla för reaktion hos eleven och anhöriga är en åtgärd att införa totalt förbud mot det aktuella allergenet/livsmedlet i hela skolan. Detta behöver diskuteras från fall till fall och faktorer som påverkar beslutet är exempelvis elevernas ålder och personalens kompetens och beredskap när det gäller matallergi.

Korsallergi/oralt allergisyndrom (OAS)

Oralt allergisyndrom (OAS) är en allergisk reaktion som oftast uppkommer efter intag av vissa livsmedel bland personer med pollenallergi. Uppskattningsvis upplever 20–70 procent av patienter med pollenallergi symtom efter intag av färska frukter, grönsaker, nötter eller vissa kryddor. Detta beror på att dessa livsmedel innehåller proteiner som liknar proteinet i björkpollen.

 Symtom som ofta uppkommer vid korsallergi är

  • Svullnad och/eller en kliande känsla i eller runt munnen, halsen och läpparna

Symtomen är ofta ganska lindriga och uppkommer oftast fort och kan pågå i timmar efter intag av livsmedlet.

OAS skiljer sig från övrig matallergi då reaktionerna triggas av en korsreaktion mellan allergen i pollen och allergen i färsk frukt och grönsaker. Den största delen av allergenen som orsakar symtom i OAS är känsliga för upphettning och därför är dessa livsmedel i tillagad form oftast inget problem. Detta innebär att en person med OAS oftast kan äta äppelpaj utan problem medan ett färskt äpple, speciellt under pollensäsong kan framkalla symtom.

Några vanliga exempel på korsallergi

  • Vid björkpollenallergi kan man korsreagera mot: äpple, päron, stenfrukter (persika, körsbär, plommon, aprikos), trädnötter (hasselnöt, paranöt, valnöt), mandel, kiwi, morot, rå potatis, selleri, jordnöt, sojaböna.
  • Vid gråbopollenallergi kan man korsreagera mot: selleri, morot, persilja, fänkål, paprika, vitlök, tomat, honung, senap, kamomill, kryddor (curry, kummin, koriander, anis), mango, melon, solrosfrö, andra korgblommiga växter.
  • Vid gräspollenallergi kan man korsreagera mot: vete och andra sädesslag, tomat, ärta, melon, jordnöt, sojaböna.

Snabba kurser om mjölkprotein-, nöt- och jordnötsallergi på Allergiakademin

Allergiakademin är Sveriges första kunskapsplattform med snabba kurser inom olika ämnesområden kopplade till allergi, bland annat mjölkprotein-, nöt- och jordnötsallergi. Du kan på ca 10–30 minuter ta del av grundläggande kunskaper inom varje ämnesområde. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration. 

Ordlista

Anafylaxi = är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande.

Antikroppar = protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen, antigener.

Sensibilisering = utveckling av en allergisk immunrespons mot ett ämne så som pollen eller mat. Senare kontakt med ämnet kan leda till en överkänslighetsreaktion som inte skedde innan sensibilisering. Allergisk sensibilisering innebär att immunsystemet är i beredskap att reagera mot något som det normalt inte ska reagera mot.

Till toppen av sidan

Sofia Knáz

Matpolitisk handläggare/Projektledare Bra mat för alla

Kontakt

sofia.knaz@astmaoallergiforbundet.se