Hon får forskningspengar för att hjälpa barn med mjölkallergi

Det saknas i dag en bra metod för att säkert veta om ett barn har mjölkallergi. Nu får forskaren Anna Nopp Scherman forskningspengar från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för att undersöka hur allergin kan diagnostiseras, följas och behandlas på ett bättre sätt.

Mjölkallergi är i dag den vanligaste matallergin hos små barn i Sverige. Samtidigt kan både tillväxt och bentäthet hos barn och ungdomar påverkas av att plocka bort mjölk ur kosten. Även vardagen kan påverkas av begränsningarna det medför.

Ändå finns inget riktigt bra sätt att diagnostisera misstänkt mjölkallergi, menar Anna Nopp Scherman, docent i experimentell allergologi vid Karolinska institutet.

– Vi vill förbättra diagnostiken av mjölkproteinallergi, så att vi verkligen vet att det är mjölk ett barn reagerar på. Och om det visar sig att barnet har en allergi – är det verkligen mot alla olika tillredningsformer av mjölk?

Anna Nopp Scherman är en av sju forskare som nu får anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för sin forskning om astma- och allergisjukdomar.

Tillsammans med sina kollegor ska hon ta reda på hur de matprovokationer som idag används för att ställa diagnosen mjölkallergi kan förbättras. Hon kommer också att undersöka vilka barn med allergi som tål tillagad mjölk.

– Vi vet att mjölk kan vara olika allergent i olika former. Färsk mjölk är mest allergent, medan en del barn tål tillagad. Mjölk tillagad med vete, i till exempel en kaka, minskar allergigraden ännu mer. Den här kunskapen används i vården i flera länder, men i Sverige ligger vi lite efter.

Barnen i studien kommer även att få genomgå behandling med så kallad oral immunterapi. Det innebär att de får inta små doser av mjölkprotein först i tillagad form och senare, om det går bra, även i färsk form. Förhoppningen är att det ska öka barnens förmåga att tolerera mjölk.

Dessutom ska forskarna undersöka om det finns bättre markörer som kan användas för att testa mjölkallergi. De vanliga allergitesterna som används vid till exempel pollen- eller nötallergi fungerar inte lika bra vid allergi mot animalier som mjölk och ägg, menar Anna Nopp Scherman. Hon använder sig i stället av så kallade basofilaktiveringstest, ett diagnostiskt test med högre känslighet.

– Vi hoppas att vår forskning ska göra att fler barn kan få i sig mjölk, som är ett viktigt baslivsmedel. Men också att det ska bli lättare att följa allergin för att se om den vuxit bort – och kanske till och med behandla den på ett effektivt sätt.

De andra forskarna som i år får forskningsanslag ska bland annat undersöka en ny digital metod som ska hjälpa unga med astma över till vuxenvården, hur antibiotikaallergi kan diagnostiseras på ett mer effektivt sätt – och ett nytt verktyg för att se vilka patienter med fästingorsakad köttallergi som riskerar att få svårast allergiska reaktioner.

– Det är med stor glädje vi tillkännager årets forskningsanslag. Vår förhoppning är att dessa projekt kan bidra med värdefull kunskap för bättre vård och ökad livskvalitet för de tre miljoner människor som lever med astma, allergi eller annan överkänslighet, säger Susanne Rosén, vice ordförande för Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

Forskningsfonden är den enda finansiär i Sverige vars bidrag enbart går till astma- och allergiforskning. Tack vare bidrag från givare har fonden sedan starten kunnat dela ut närmare 200 miljoner kronor till viktig forskning om astma, allergi och atopiskt eksem.