Allergener

Här hittar du information om de 14 ingredienser/livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner.

För dessa 14 allergiframkallande ämnen (allergen) finns det särskilda märknings- och informationskrav inom EU vilket innebär att det alltid måste framgå tydligt på ett livsmedel ifall det innehåller något av dessa ämnen (allergen).

Mjölkprotein

Allergi mot komjölksprotein är den vanligaste matallergin som drabbar småbarn. Detta innebär att man är allergisk mot ett eller flera proteiner som finns i mjölken. En del får symtom av små mängder.

Ungefär 2 procent av barn under ett år har allergi mot komjölksprotein. Allergi mot komjölksprotein växer ofta bort innan barnet börjar skolan. En del har kvar allergin som vuxna och hos en del uppkommer allergin i vuxen ålder, men detta är ovanligt.

Mjölkproteinallergi kan leda till symtom som uppkommer snabbt, inom ett par timmar efter intag, eller reaktioner som kommer senare. Snabballergiska symtom debuterar inom 1–2 timmar efter intag. Fördröjda allergiska symtom debuterar efter flera timmar till några dygn efter intag.

Vanliga snabballergiska symtom vid mjölkallergi

  • Hudrodnad
  • Urtikaria (nässelutslag)
  • Kräkningar
  • Lös avföring
  • Uppblossande eksem
  • Allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi)

Dessa reaktioner är IgE-förmedlade.

Vanliga fördröjda allergiska symtom vid mjölkallergi

  • Buksmärtor
  • Lös avföring eller förstoppning – ofta med avplanad viktutveckling
  • Hudbesvär i form av eksem

Symtomen kommer ofta smygande, men kan även komma relativt akut.

Vid mjölkproteinallergi behöver mjölk och mjölkprodukter (även laktosfria) uteslutas. Man behöver även vara uppmärksam på livsmedel som ofta innehåller mjölk så som bröd, kaffebröd, konditorivaror, maränger, potatisgratänger, våfflor, pannkakor, choklad, nougat, leverpastej, korv, köttbullar, såspulver, fiskpinnar, ströbröd, buljong, omeletter och patéer.
Ersättningsprodukter gjorda på exempelvis soja, havre, kokos, ris etc kan användas istället för mjölk.

Mjölkproteinallergi ska inte blandas ihop med laktosintolerans.

Allergiakademin kan du gå en snabb kurs om mjölkproteinallergi. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration. Du hittar kursen här.

Laktos

Vid laktosintolerans är kroppens förmåga att bryta ned laktos (mjölksocker) försämrad och intag av laktos leder till symtom så som magsmärtor, gasbildning och diarré. Laktosintolerans kan även uppkomma till följd av övrig tarmskada som vid obehandlad celiaki. I detta fall kallas det för sekundär laktosintolerans. Laktosintolerans är ofarligt och ger inga följdsjukdomar. Besvären kan upplevas som obehagliga, men kan oftast undvikas genom en laktosfri eller laktosfattig kost.

Laktosintolerans drabbar 65–70 procent av världens befolkning. Förekomsten varierar mellan olika befolkningsgrupper. Enzymet som bryter ner laktos i tarmen heter laktas.
Laktosintolerans uppstår vanligen först i skolåldern men det förekommer även medfödd laktosintolerans.
Vid laktosintolerans kan laktosfria mjölkprodukterna användas men den individuella toleransen för laktos varierar.

Laktosintolerans ska inte blandas ihop med mjölkproteinallergi.

Allergiakademin kan du gå en snabb kurs om mjölkproteinallergi. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration. Du hittar kursen här.

Jordnötter

Man kan ha både en så kallad ”äkta” jordnötsallergi och en mindre allvarlig korsallergi. Vid en ”äkta” jordnötsallergi kan personen reagera mycket kraftigt på små mängder om man får i sig jordnöt. Korsallergi mot jordnöt handlar däremot om att man primärt har en björkpollenallergi och reagerar på jordnöten pga att proteinerna i björkpollen påminner om proteinerna jordnöten. Man kan idag ta blodprov som visar om man har den äkta allergin mot jordnöt eller om det handlar om en korsallergi mot björkpollen.

Personer med ”äkta” allergi mot jordnötter kan reagera mycket allvarligt på små mängder om de får i sig jordnöt (se insatsen hantering av allergiska reaktioner). Därför finns det särskilda märkningsregler för jordnöt. Jordnöt är en av de vanligaste orsakerna till allvarlig allergisk reaktion, anafylaxi. Allergin är ofta livslång.

Livsmedelsverket rekommenderar att nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö inte förekommer som ingrediens i skolmat eftersom barn kan få allvarliga reaktioner även vid små mängder. Eftersom jordnöten är en baljväxt och tillhör samma botaniska familj som sojabönor, ärtor, bönor, linser och lupiner kan personer med jordnötsallergi även ibland reagera på övriga baljväxter (inkl soja och lupin).

Förutom att en person med äkta jordnötsallergi ska undvika jordnöt behöver man också se upp med livsmedel som kan innehålla jordnöt så som kryddblandningar, bakverk, choklad, godis, bakverk, glass, jordnötsolja som kan innehålla proteinrester, snacksblandningar, asiatisk mat (sataysås) och pesto.

Om man däremot har en korsallergi så reagerar man oftast med ganska lindriga symtom om man ätit jordnöt så som tex svullnad och/eller en kliande känsla i eller runt munnen, halsen och läpparna (se också under rubriken korsallergi/oralt allergisyndrom). Dessa symtom är inte farliga och går oftast över på en kort tid.

Allergiakademin kan du gå en snabb kurs om nöt- och jordnötsallergi. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration. Du hittar kursen här.

Nötter och mandel

Nötallergi drabbar 2–3 procent av befolkningen i västvärlden. Ca 40 procent av barn med nötallergi har även jordnötsallergi. Endast 10 procent av nötallergierna försvinner med åldern, de flesta har kvar allergin livet ut.

Som vid jordnötsallergi kan man ha både en ”äkta” nötallergi eller en allergi som handlar om en korsreaktion med björkpollen. Vid en äkta nötallergi kan man reagera mycket kraftigt på små mängder om man får i sig nötter. Korsallergin med nötter handlar om att man primärt har en björkpollenallergi och reagerar på trädnöt (hasselnöt, valnöt och paranöt) pga att proteinerna i björkpollen är så lika proteinerna i trädnöten. Man kan idag ta blodprov som visar om man har den äkta allergin mot nötter eller om det handlar om en korsallergi mot björkpollen.

I livsmedelslagstiftningen klassas mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel och macadamianöt/Queenslandsnöt som nötter. Dessa finns det särskilda märkningskrav för eftersom de kan orsaka svåra allergiska symtom vid små mängder. Jordnöt är inte en nöt utan en baljväxt. Ungefär hälften av barn som har en nötallergi har allergi mot endast en nöt och ca en tredjedel har allergi mot två. Cashewnöt och pistagenöt liknar varandra i det allergiframkallande ämnets struktur och samma gäller valnöt och pekannöt. Det är alltså nödvändigt att undvika den andra om man är allergisk mot den ena.

Livsmedelsverket rekommenderar att nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö inte förekommer som ingrediens i skolmat eftersom de kan ge allvarliga reaktioner även vid små mängder.

Vanliga symtom vid nötallergi

  • Astma
  • Kräkningar
  • Ont i magen
  • Eksem
  • Svåra allergiska reaktioner (anafylaxi) förekommer också

Nötter i choklad, godis eller bakverk är en av de vanligaste orsakerna till svåra allergiska reaktioner (anafylaxi) hos barn eller unga.

Var uppmärksam med bröd, kakor, bakverk, konfektyrer, bageriprodukter, mellanmålsbars, choklad, nougat, glass, godis, frukostflingor och müsli samt pesto. Oljor gjorda på nötter, framförallt kallpressade, kan innehålla proteinrester och vara en risk för den som har en nötallergi. Orientalisk mat, såser och fyllningar kan ibland innehålla nötter. Nötter kan ersättas med fröer, solrosfrösmör och nötfri pesto.

Om personen däremot har en korsallergi så reagerar man oftast med ganska lindriga symtom om man ätit nötter och mandel så som tex svullnad och/eller en kliande känsla i eller runt munnen, halsen och läpparna (se också under rubriken korsallergi/oralt allergisyndrom. Dessa symtom är inte farliga och går oftast över på en kort tid.

Allergiakademin kan du gå en snabb kurs om nöt- och jordnötsallergi. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration. Du hittar kursen här.

Ägg

Allergi mot hönsägg är den vanligaste matallergin hos småbarn efter mjölkproteinallergi. 1,8–2 procent bland barn under 5 år uppskattas vara allergiska mot ägg. Många växer ifrån sin äggallergi under förskoleåldern eller skolåldern, men några behåller den i vuxen ålder. Vid 16 års ålder har ca 70 procent vuxit ur sin äggallergi.

Vanliga symtom vid äggallergi

  • Hudsymtom så som utslag, eksem eller svullnad
  • Astma
  • Andningssvårigheter
  • Kräkningar
  • Magont
  • Diarré

Äggallergi kan även i sällsynta fall orsaka allvarliga allergiska reaktioner, så kallad anafylaxi.

Symtomen kan uppkomma från några minuter efter intag till några timmar efteråt.
Oftast är man allergisk mot proteiner i äggvitan men allergi mot proteiner i äggulan förekommer också. En del får symtom vid små mängder. Det finns även en koppling mellan allergi mot hönskött och äggallergi, och personer med äggallergi kan också vara allergiska mot andra typer av ägg så som gåsägg eller vaktelägg.

Det viktigaste är att undvika alla produkter som innehåller ägg eller spår av det. Ägg finns bland annat i: pannkakor, bakverk, glass, äggnudlar och majonnäs, men kan också finnas i bröd, bakverk, kakor, pasta, pajer, lådor samt i panering av fisk och kött. Konserveringsmedlet E1105 Lysosym som finns i en del lagrad ost kommer från ägg och kan ge besvär. En del reagerar till och med i lokaler eller kök där ägg kokas eller steks, eftersom det kan spridas i luften.

Ersättningar för ägg kan vara äggersättningspulver, aquafaba (kikärtsspad), ”omelett” av kikärtsmjöl, smulad tofu som ”äggröra”, ”ägg” av chiafrö eller linfrö i bakning.

Vete/Spannmål

Den vanligaste spannmålsallergin är allergi mot veteprotein. De vanligaste spannmålen/sädesslagen som odlas i Sverige är vete, korn, havre, råg och rågvete och det förekommer allergi mot samtliga. Förekomsten av veteprotein-/spannsmålsallergi varierar enligt ålder och region men har i Europa uppskattats vara lägre än 1 procent av befolkningen.

Vanliga symtom vid veteprotein-/spannmålsallergi

  • Eksem
  • Ont i magen
  • Kräkningar
  • Astma
  • Allergisk snuva

Veteproteinallergi kan även leda till anafylaxi.

Celiaki och veteprotein-/spannmålsallergi ska inte blandas ihop.

Livsmedel som innehåller/kan innehålla vete är bland annat bulgur, couscous, dinkelris, dinkelvete, durumvete, fullkornsmjöl, grahamsflingor, grahamsgryn, kamutvete, kruskakli, malt (av vete), mannagryn, matvete, pasta, risoni, rågsikt, rågvete, semolina, skorpbröd, skorpmjöl, speltvete, ströbröd, triticale, veteflingor, vetegroddar, vetekli, veteprotein och vetesirap. Livsmedel att se upp med är glass, godis, choklad, kakor, bakelser, charkprodukter, färsprodukter, vegetariska produkter, leverpastej, paneringar, stuvningar, pajskal, crabfish, rostad lök, tacos, tortillas, frukostflingor, fiberhavregryn, välling, blandade kryddor, soppor, såser, fonder, öl som alla kan innehålla vete.

Vetefria spannmål är bovete, hirs, majs, potatis, quinoa och ris. Havre kan innehålla rester av andra spannmål och bör därför undvikas. Vissa med veteallergi tål ren (glutenfri) havre, men eftersom känsligheten kan variera mellan olika individer är det säkrast att rådgöra med läkare och dietist först.

Celiaki/gluten

Celiaki är en autoimmun sjukdom som inte växer bort. Celiaki drabbar ca 2 av 100 personer i Sverige.

Vanliga symtom hos barn

  • Diarré
  • Att barnet inte växer som det ska

Vanliga symtom hos vuxna

  • Oförklarlig trötthet
  • Lågt blodvärde

 

Celiaki är en kronisk sjukdom som orsakas av en immunologisk reaktion mot gluten i vete, råg och korn. Reaktionen orsakar en skada på tarmluddet (villi) i tunntarmen vilket ger ett sämre upptag av olika näringsämnen och kan leda till näringsbrist och ohälsa. Screeningundersökningar har visat att 1–3 procent av barn i Sverige kan ha sjukdomen, men flertalet är oupptäckta.

Behandlingen är en livslång glutenfri kost.

Gluten finns i vete, råg, korn, kamut, dinkel, spelt och korsningar av dessa spannmål.

Glutenfria livsmedel är potatis, ris, majs, quinoa, speciallivsmedel så som glutenfri pasta, glutenfritt bröd eller flingor.

Senap

Även om allergi mot senapsfrö är ovanlig i Sverige är senap ett av de livsmedel som måste märkas på förpackningar. Däremot är allergi mot senap vanligt i Frankrike och södra Europa. Vid allergi mot senap behöver man utesluta flytande senap, senapspulver, senapsblad, senapsfrön och senapsolja, samt vara uppmärksam med majonnäs, gravlaxsås, Cumberlandsås, salladsdressingar, kryddblandningar, curry, kryddade korvar, gurkinläggningar, pickles, såser, fisk- och köttprodukter och marinader.

Vid senapsallergi kan man reagera på följande livsmedel då proteiner i dessa liknar proteinerna i senap: broccoli, brysselkål, kål, blomkål, kålrabbi, kålrot, rädisa, pepparrot och vattenkrasse.

Selleri

Allergi mot selleri kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner och därför omfattas selleri av särskilda märkningskrav. I Norra och mellersta Europa är det vanligt med korsreaktioner mot selleri bland personer som har en björkpollenallergi. Ungefär 30 procent av personer med korsallergi/oralt allergisyndrom reagerar på selleri.

Det är både roten, stjälken och fröna av selleri som används i livsmedel.

Vanliga symtom vid allergi mot selleri

  • Klåda i munnen
  • Nässelutslag
  • Svullnad
  • Andningsbesvär

Även allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi) har rapporterats.

Morot, palsternacka, anis, fänkål, kummin, persilja och dill hör till samma växtfamilj som selleri. Detta innebär att det finns en viss risk att en person med allergi mot selleri också kan reagera mot dessa.

Var uppmärksam med sellerisalt som används i soppor och kötträtter, färdiga soppor, såser och sallader, sellerifrön samt kryddblandningar.

Fisk

Fiskallergi uppkommer i tidig barnaålder och är i regel bestående. Förekomsten av fiskallergi varierar enligt studiemetod men andelen barn som i Sverige anser sig ha allergi mot fisk är enligt studier ca 1–3 procent (självrapporterad allergi).

Vanliga symtom vid fiskallergi

  • Nässelutslag
  • Eksem
  • Illamående

Allvarliga allergiska reaktionr (anafylaxi) kan också förekomma.

Känsliga fiskallergiker kan även reagera luftburet på ångor som uppkommer av tillagning av fisk, men detta är ovanligt.

Fiskallergi kan orsakas av flera olika fiskarter men kan även vara specifik mot ett fåtal fiskarter, då dessa personer tål andra fiskarter.
Ibland kan fisk finnas i leverpastej, patéer, crabsticks, charkprodukter, kötträtter, smakförstärkare, såser, buljong, asiatisk mat, salladsdressing, pizza.

Se upp med oljor framställda av fisk då proteinrester kan finnas i oljan.

Skaldjur

Konsumtionen av skaldjur växer globalt och därmed även skaldjursallergi. Uppskattningsvis utgör skaldjursallergi 2,8–8 procent av alla matallergier. Allergi mot skaldjur (kräftdjur och blötdjur) uppkommer oftast i vuxen ålder. Det är vanligt att man reagerar på skaldjuren räkor, krabba, hummer, langust och kräftor. Många med skaldjursallergi tål inte heller blötdjuren snäckor, musslor, ostron eller bläckfisk.

Vanliga symtom vid skaldjursallergi

  • Nässelfeber
  • Svullnad
  • Eksem

Mindre vanliga symtom är magbesvär, astma och anafylaxi. Reaktioner vid hantering av skaldjur har också rapporterats.

Var uppmärksam med buljonger, smakförstärkare, currypasta, skaldjursliknande produkter så som surimi (som vanligen tillverkas av fisk men som ibland kan innehålla krabbkött) och sniglar (som orsakat reaktioner på vissa med skaldjursallergi), samt kinesiska/thailändska maträtter.

Soja

Allergi mot soja drabbar oftast småbarn och kan vara övergående. Barn med sojaallergi kan reagera mot andra baljväxter så som jordnöt, ärtor, bönor, linser, bockhornsklöver och lupiner. Barn med sojaallergi kan inte äta sojamjöl, sojaprotein (isolat, koncentrat eller texturat), tofu, misosoppa eller tempeh.

Var uppmärksam med charkprodukter, köttbullar, hamburgare, leverpastej, soppor, såser, bröd, kex, choklad och bakverk, vegetariska alternativ till köttprodukter så som vegetarisk korv, mjölkfri glass eller mjölkdryck. Sojalecitin (E322) kan innehålla proteinrester och orsaka symtom hos en mycket känslig sojaallergiker men de flesta sojaallergiker tål sojalecitin.

Lupin

Lupin är en baljväxt och hör till samma botaniska familj (baljväxter) som jordnöten och sojabönan. En person som är allergisk mot lupin kan reagera mot övriga baljväxter (inkl soja och jordnöt). Anafylaxi efter intag av lupin har rapporterats.

Det finns flera hundra olika lupinarter varav tre används som livsmedel. Det måste anges i ingrediensförteckningen om lupin ingår i ett livsmedel.

I Sydeuropa äter man lupinfrö som snacks. Lupinmjöl framställs av lupinfrö och används ibland i vissa bröd, kakor och kex samt i glutenfria produkter. Det kan också förekomma i pasta, godis, bars och kryddblandningar.

Sesamfrö och övriga fröer

Allergi mot fröer så som solrosfrö, sesamfrö, chiafrö, senapsfrö, pinje och vallmofrö förekommer men det är oklart hur många som är drabbade. Det är vanligt att de som har allergi mot ett frö tål ett annat sorts frö, då de oftast inte är släkt. Allergiska reaktioner mot fröer kan vara allt från milda till allvarliga.

Fröer syns ofta i eller på maten men kan ibland ingå malda i maten (t ex solros, sesam eller senap). Se också upp med fröer som kan ingå i tomatsåser, dressingar och ströbröd. Fröer finns ofta i bröd, bakverk, kakor, mellanmålsbars, müsli och granola, frukostflingor och oljor så som sesamolja.

Sulfiter

Hur många som reagerar på sulfiter bland normalbefolkningen är oklart. Bland personer med astma är dock upp till 4 procent överkänsliga mot sulfit. På grund av detta hör sulfit till de livsmedel som omfattas av extra märkningskrav. Sannolikheten att reagera på sulfit är större ju högre halter som intas.

Vanliga reaktioner

  • Reaktionen består vanligtvis av att luftrören dras samman och uppkommer inom några minuter efter intag av sulfiter.

Vanliga symtom

  • Rodnad
  • Nässelutslag
  • Anafylaxi

I benämningen sulfiter ingår sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, E 220-224 och E 226-228.

Svaveldioxid och sulfit kan tillsättas i livsmedel som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel (t ex i konserverad krabba, ättiksillinläggningar) samt för att förhindra brunfärgning och för att åstadkomma en blekande effekt (t ex i läskedryck, torkad frukt, potatisprodukter, grönsaker). Svaveldioxid kan också bildas naturligt i låga halter vid jäsning av vin, vinäger och öl.

Personer som reagerar på sulfit ska undvika vin, öl och torkad frukt som behandlats med sulfiter.

Tillsatser

På Livsmedelsverkets hemsida finns information om överkänslighet mot tillsatser och organiska syror i mat.

Publicerad den: 15 februari 2021

Uppdaterad den: 29 augusti 2024

Till toppen av sidan