Att söka vård

För att komma till en allergispecialist, även kallat allergolog, kan du behöva en remiss från vårdcentralen eller behandlande läkare. I vissa landsting behövs dock ingen remiss, utan du kan då kontakta en specialistmottagning själv och boka tid för besök.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård vid astma för både barn och vuxna. Riktlinjerna ska leda till tidigare diagnos, bättre sjukdomskontroll och fler återbesök för den som har astma.

De nya riktlinjerna innebär bland annat att du ska erbjudas en andningstest, spirometri, om du har svårt att andas. Vid misstänkt astma bör du även erbjudas en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest för att ta reda på vad som orsakar besvären. Som patient har du rätt till en skriftlig behandlingsplan, patientutbildning och stöd till egenvård och att få stöd till att sluta röka. Att träna är viktigt vid astma, vårdcentralen ska kunna hjälpa dig med träningsråd.

De allergiska sjukdomarna kan delas upp i flera undergrupper, en vanlig uppdelning är att skilja mellan IgE-förmedlad (allergiantikropps-förmedlad) och icke IgE-förmedlad allergi. Idag använder läkarna pricktest eller blodprov för att påvisa om patienten har specifika IgE-antikroppar för det ämne man misstänker att patienten är allergisk mot. I takt med att kunskapen om allergi har ökat så har läkarna nu en större förståelse för hur man skall tolka dessa tester. Europeiska allergispecialister har sammanställt information om hur man ska tolka testresultat. Sammanställningen (s k ramverk) kan du läsa här

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att komma i kontakt med vården och få vård som du behöver. Vårdgarantin gäller bara i det landsting eller den region där du är folkbokförd. Om du på eget initiativ väljer att söka vård i ett annat landsting är du inte garanterad att få vård inom någon bestämd tid. Det som avgör hur fort du ska få vård är då ditt medicinska behov.

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

• Kontakt med primärvården samma dag
  Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök.
• Läkarbesök i primärvården inom sju dagar
  Om vårdpersonalen bedömer att du behöver träffa en läkare ska du få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren.
• Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar
  Om du får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss hos en öppen specialistvårdsmottagning.
• Behandling påbörjad inom 90 dagar
  Efter att vårdgivaren har beslutat om en viss behandling, till exempel operation, ska du få en tid inom 90 dagar.

(Källa: 1177 vårdguiden)

Om du har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har du möjlighet att få en ny medicinsk bedömning, tidigare kallad second opinion. Det innebär att du blir undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig. Läs mer på 1177.se om hur du gör för att få en ny medicinsk behandling.

Från och med den 1 januari 2018 gäller nya regler för hur patienter och närstående ska göra för att lämna klagomål eller synpunkter på vården.

• I första hand ska du vända dig till den verksamhet eller vårdenhet som ansvarar för vården.
• Du kan även kontakta patientnämnden i ditt landsting/region för mer information och hjälp i din fråga. Hur du kommer i kontakt med din patientnämnd hittar du på 1177.se
• I vissa fall, framför allt om du lidit personskada, kan även Inspektionen för Vård och Omsorg utreda klagomålet, mer information finns att läsa på IVO.se