Att söka vård

Nedan kan du läsa om hur du går tillväga för att söka vård för en allergisjukdom eller annan överkänslighet.

Du ska i första hand vända dig till din vårdcentral eller annan mottagning inom primärvården när du söker vård för någon allergisjukdom. I en del landsting finns det vårdcentraler som har specialiserat sig på astma och allergi, till exempel i Skåne och Stockholm. Gå in på 1177.se och sök på Astma-allergi-KOL-mottagning i ditt eget landsting för att se hur det ser ut hos dig. Du kan välja vilken vårdcentral du vill inom ditt landsting.

Astma och KOL är komplexa sjukdomar som ofta kräver flera olika typer av insatser från flera olika vårdgivare. Förutom läkare och sjuksköterska kan du behöva komma i kontakt med dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, allergikonsulent, psykolog och kurator. Vårdcentralen hjälper till med det. Inför läkarbesöket är det bra att skriva ner de frågor som du vill ha svar på eller vill diskutera, utifrån vad som är viktigast för dig att få svar på.

Specialistvård

För att komma till en allergispecialist, även kallat allergolog, kan du behöva en remiss från vårdcentralen eller behandlande läkare. I vissa landsting behövs dock ingen remiss, utan du kan då kontakta en specialistmottagning själv och boka tid för besök.

Nationella riktlinjer för astma

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård vid astma för både barn och vuxna. Riktlinjerna ska leda till tidigare diagnos, bättre sjukdomskontroll och fler återbesök för den som har astma.

De nya riktlinjerna innebär bland annat att du ska erbjudas en andningstest, spirometri, om du har svårt att andas. Vid misstänkt astma bör du även erbjudas en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest för att ta reda på vad som orsakar besvären. Som patient har du rätt till en skriftlig behandlingsplan, patientutbildning och stöd till egenvård och att få stöd till att sluta röka. Att träna är viktigt vid astma, vårdcentralen ska kunna hjälpa dig med träningsråd.

Allergidiagnostik

De allergiska sjukdomarna kan delas upp i flera undergrupper, en vanlig uppdelning är att skilja mellan IgE-förmedlad (allergiantikropps-förmedlad) och icke IgE-förmedlad allergi. Idag använder läkarna pricktest eller blodprov för att påvisa om patienten har specifika IgE-antikroppar för det ämne man misstänker att patienten är allergisk mot. I takt med att kunskapen om allergi har ökat så har läkarna nu en större förståelse för hur man skall tolka dessa tester. Europeiska allergispecialister har sammanställt information om hur man ska tolka testresultat. Sammanställningen (s k ramverk) kan du läsa här

Vårdgaranti

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att komma i kontakt med vården och få vård som du behöver. Vårdgarantin gäller bara i det landsting eller den region där du är folkbokförd. Om du på eget initiativ väljer att söka vård i ett annat landsting är du inte garanterad att få vård inom någon bestämd tid. Det som avgör hur fort du ska få vård är då ditt medicinska behov.

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

  • Kontakt med primärvården samma dag
    Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök.
  • Läkarbesök i primärvården inom sju dagar
    Om vårdpersonalen bedömer att du behöver träffa en läkare ska du få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren.
  • Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar
    Om du får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss hos en öppen specialistvårdsmottagning.
  • Behandling påbörjad inom 90 dagar
    Efter att vårdgivaren har beslutat om en viss behandling, till exempel operation, ska du få en tid inom 90 dagar.

(Källa: 1177 vårdguiden)

Ny medicinsk bedömning, second opinion

Om du har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har du möjlighet att få en ny medicinsk bedömning, tidigare kallad second opinion. Det innebär att du blir undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig. Läs mer på 1177.se om hur du gör för att få en ny medicinsk behandling.

Om du inte är nöjd med vården

Från och med den 1 januari 2018 gäller nya regler för hur patienter och närstående ska göra för att lämna klagomål eller synpunkter på vården.

Flera sätt att lämna synpunkter eller klagomål: 

  • I första hand ska du vända dig till den verksamhet eller vårdenhet som ansvarar för vården.
  • Du kan även kontakta patientnämnden i ditt landsting/region för mer information och hjälp i din fråga. Hur du kommer i kontakt med din patientnämnd hittar du på 1177.se
  • I vissa fall, framför allt om du lidit personskada, kan även Inspektionen för Vård och Omsorg utreda klagomålet, mer information finns att läsa på IVO.se

Vanliga frågor

Jag har hostat och snörvlat i ett par månader skulle vilja göra en allergiutredning. Vart vänder jag mig?

Ta i första hand kontakt med din vårdcentral eller husläkarmottagning. Där finns möjlighet till utredning, behandling och uppföljning. I vissa landsting, t ex Stockholm och Skåne hittar du astma/KOL-mottagningar på 1177.se.

Jag blev väldigt dåligt bemött vid mitt senaste läkarbesök, känner mig ledsen och upprörd, och fick råd som jag anser vara helt felaktiga. Vart vänder jag mig för att klaga?

I första hand ska du vända dig till den verksamhet eller vårdenhet som ansvarat för vården. Verksamheten ska bekräfta att de tagit emot klagomålet och lämna ett svar inom fyra veckor. Svaret ska innehålla en förklaring till vad som har hänt och formuleras så att det är lätt för patienten att förstå.

Du kan kostnadsfritt vända dig till patientnämnden i ditt landsting/region med frågor, synpunkter eller klagomål som rör hälso- och sjukvård eller tandvård. Eftersom det finns flera myndigheter att vända sig till för klagomål mot hälso- och sjukvården kan det vara bra att först rådgöra med patientnämnden om vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

1177.se kan du läsa mer om hur du gör.

Jag är allergisk mot pollen, mår dåligt från tidig vår till slutet av sommaren. Tycker inte att de receptfria medicinerna som finns på apoteket hjälper längre. Har ni något tips, vad kan jag göra?

Om du har provat receptfria läkemedel och de inte hjälper längre ska du ta kontakt med din vårdcentral för att få hjälp med andra, receptbelagda läkemedel.  En liten del av de som har pollenallergi har så svåra besvär att det kan bli aktuellt med allergivaccination. Diskutera i så fall det med din vårdcentral.

Förutom läkemedel finns det en del som du kan göra själv för att få mindre besvär, följ pollenprognoserna, undvik att torka tvätt utomhus och att vädra. Vill du idrotta utomhus, gör det gärna efter en regnskur när det finns mindre pollen i luften. Fler tips finns här.

Publicerad den: 21 april 2021

Uppdaterad den: 6 juli 2021

Till toppen av sidan

Anna-Karin Klomp

Intressepolitisk handläggare vårdpolitik

Kontakt

info@astmaoallergiforbundet.se