Det finns en hel del att tänka på innan du flyttar in i en bostad om du har en allergi eller annan överkänslighet. Likaså kan bostaden behöva anpassas om du fått en allergisjukdom eller känner av en allergi i hemmet.
Vilka problem finns?
Några generella frågor som är viktiga att bevaka är att bostadens ventilation är god och att det inte finns fukt- och mögelskador. Beroende på vilken allergi eller överkänslighet du har kan du även behöva vara kolla bostadens placering i förhållande till utsläpp från trafik, industri eller djurhållning samt grannars vedeldning, grillning, rökning, pälsdjur och användning av parfymerade produkter. Vid nyinflyttning kan frågan om tidigare ägare haft djur, rökt, med mera vara viktiga att ställa. Val av bra bygg- och inredningsmaterial vid renovering eller nyinflyttning, städbarhet, typ av ventilations- och värmesystem är också viktigt att ta hänsyn till. Problem med kvalster som kan ge allergi förekommer oftast i södra och västra delarna av Sverige och i bostäder med dålig ventilation som ger hög luftfuktighet inomhus.
Vad kan jag göra själv?
- Om du har behov att bo i en rök- eller djurfri lägenhet kan du få mer information om de flerbostadshus som har ordningsregler om detta – se vår kartläggning från 2019 om rökfria och allergianpassade bostäder här.
- För dig som har problem med pollen i ditt hem har vi tagit fram tips på vad du kan tänka på att för att minska pollen inomhus.
- För dig som är ny i Sverige finns ett informationsmaterial på lätt svenska om inomhusmiljö i bostaden på webbsidan vamed.se.
Vart vänder jag mig?
För hjälp med innemiljöproblem i bostaden bör du i första hand vända dig till din fastighetsägare för undersökning och åtgärder (om det gäller hyresrätt eller bostadsrätt). Om inte det hjälper du göra en anmälan hos kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Om du själv äger din bostad kan du vända dig till byggnadstekniskt kunnig skadeutredare för utredning av innemiljöproblem kopplat till fuktskador. Vid utredning av skador bör man använda sig av en systematisk metod, gärna enligt den så kallade SWESIAQ-modellen. Branschorganisationen Svensk Ventilation organiserar konsultföretag inom ventilation. Remiss till Miljömedicinsk klinik för medicinsk utredning (på universitetsorterna) kan ibland behövas om det är oklart vad symtom som misstänks ha med bostaden att göra beror på.
Ekonomiskt stöd för anpassning av bostaden utifrån behov för personer med funktionsnedsättning, så kallat bostadsanpassningsbidrag, kan sökas hos kommunen. Då behövs intyg från läkare, allergikonsulent eller motsvarande som kan intyga behovet.
Mer information
Vanliga frågor om allergi i hemmet
De hälsoeffekter som kan kopplas samman med problem i inomhusmiljön är framför allt astma och andra symtom från nedre luftvägar men även ospecifika symtom som hudirritation, ögonirritation, näsbesvär, heshet och infektionskänslighet.
De främsta orsakerna till besvären är fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation, kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, pälsdjursallergener och kvalster. Mer information finns i faktablad från Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting.
En samlad riskvärdering tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30–50 procent om man bor i hus med fukt- och mögelskador. För flera allergisymtom är riskökningen ännu högre. Fuktskador och mögel i byggnader kan innebära hälsorisker. Mögel kan producera starkt inflammatoriska ämnen, men hur dessa påverkar hälsan vet man inte. Några biologiska markörer för exponering med koppling till hälsorisker är inte kända. Det råder dock enighet om att fuktskador ska åtgärdas och att skadat material ska bytas ut.
Publicerad den: 1 februari 2021
Uppdaterad den: 24 maj 2022
Marie-Louise Luther
Intressepolitisk handläggare miljö och funktionshinderpolitik
Kontakt
info@astmaoallergiforbundet.se