– Klistret kan orsaka livslång allergi hos personer med diabetes

Moderna blodsockermätare och insulinpumpar är till stor hjälp för barn och vuxna med typ 1-diabetes. Men klistret som fäster dem och andra delar av hjälpmedlen kan framkalla livslång kontaktallergi. Forskaren Martin Mowitz undersöker nu vilka ämnen som är mest allergiframkallande.

Varför började du forska om den här typen av allergi?

– De senaste åren har vi sett att ett stort antal personer med typ 1-diabetes utvecklar kontaktallergi mot de moderna insulinpumpar och blodsockermätare som man bär på huden i upp till två veckor. Bara till vår hudmottagning har det remitterats över 100 patienter med misstänkt allergi. Nu vill vi ta reda på hur vanligt det är med kontaktallergi och hudreaktioner bland personer med diabetes som använder de här hjälpmedlen – och vilka ämnen de reagerar på.

Vad händer om man blir allergisk mot sitt diabeteshjälpmedel?

– Man kan få en besvärlig eksemreaktion, som gör att huden kliar och ibland vätskar sig när man sätter på sensorn igen. I värsta fall behöver man helt sluta att använda sina hjälpmedel. Samtidigt har de förbättrat livet för många patienter, så många står ut med rätt så svåra eksemreaktioner eller försöker undvika det genom att fästa till exempel ett skoskavsplåster mellan huden och sensorn. Men detta har tyvärr ofta bara en begränsad effekt.

Vad är det man blir allergisk mot?

– Det kan både handla om klisterämnen i plåsterlappen som fäster produkten mot huden och om ämnen som finns i limmet som använts för att fästa ihop detaljer i själva sensorn. Eftersom det inte finns krav på innehållsförteckning kunde vi först inte se vilka ämnen patienterna reagerade på. Men med hjälp av kemiska analyser har vi nu identifierat ett antal allergiframkallande ämnen vi kan testa våra patienter för.

Är det fler än personer med diabetes som kan drabbas?

– Ja, dessa allergiframkallande ämnen kan finnas i andra medicintekniska produkter, som tejp och annat förbandsmaterial. De kan också finnas i olika industriella produkter och i material för konstgjorda naglar.

Hur kan studien hjälpa den som blivit allergisk?

På kort sikt kan vi hjälpa individer att hitta alternativa produkter genom att de får veta vilka ämnen de är allergiska mot. På längre sikt hoppas vi att företagen känner press på sig att ersätta ämnen med mindre allergiframkallande alternativ. Det har vi faktiskt redan sett exempel på hos en av de större tillverkarna.

Martin Mowitz

är kemist och doktor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet. Han har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Kontaktallergi hos personer med diabetes, med särskilt fokus på hudreaktioner mot medicintekniska produkter”.

Publicerad den: 6 oktober 2022

Uppdaterad den: 6 oktober 2022