”Luftvägarna är vackra inuti”
Hur hör astma och dålig sömn ihop? Och på vilket sätt påverkar föräldrars livsstil i unga år deras barns risk för astma? Det är frågor som följer forskaren och lung- och allergiläkaren Christer Janson – tillsammans med fascinationen för luftvägarna.
Som att dyka ner i en korallgrotta. Så beskriver Christer Janson hur det är att titta ner i lungorna och luftstrupen under en bronkoskopi, en undersökning som görs med hjälp av en slang med en kamera i ena änden som förs ner genom munnen.
– Först ser man hur stämbanden rör sig, sedan hur luftstrupen delar sig i gångar. Man går ner i den högra huvudbronken, luftröret, och tittar på olika delar av slemhinnan efter förändringar. Det är enormt spännande – och väldigt vackert att se.
Christer Janson är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har gjort en hel del bronkoskopier sedan utbildningen till lungläkare.
– På den här tiden var astmapatienterna väldigt dåliga, eftersom man ännu inte visste hur man kunde behandla inflammation i luftvägarna med inhalationssteroider. Som läkare då kände man att man gjorde stor nytta, men också att det behövdes mer kunskap, säger han.
Akut astma har efter det blivit ett återkommande tema i hans forskning, likaså sömnstörningar. Många personer med astma, även lindrig, rapporterar nämligen fler besvär med sömnen än andra.
– Det påverkar livskvaliteten stort och är kopplat till graden av astmakontroll, alltså hur välbehandlad astma man har. Det visar hur viktigt det är att läkaren frågar sina astmapatienter hur de sover på nätterna.
I en stor europeisk befolkningsstudie följer Christer Janson en grupp vuxna som i dag är i 50–70-årsåldern för att se vad som händer med astma och allergier över tid. Ett resultat är insikten om att luftvägsallergier, särskilt pollenallergi, inte ”växer bort” när man blir äldre som man tidigare trott. Därför måste vården vara uppmärksam även på äldres allergi, menar han, eftersom det kan vara en orsak till att de ofta har en mer svårbehandlad astma.
Även de vuxna barnen till deltagarna undersöks i studien, för att se hur de påverkats av sina föräldrars livsstil tidigare i livet. Det kallas epigenetik och innebär att livsstilsfaktorer kan förändra generna och på så sätt påverka nästa generations risk för att få till exempel astma.
– Vi har sett ett samband när det gäller pappors rökning i unga år och barnets risk för astma. Nu håller vi även på att undersöka faktorer som föräldrarnas vikt, exponeringen för luftföroreningar eller om de bott nära naturen tidigare i livet – och det blir spännande att se resultatet.
Fritiden då? Jo, den ägnar han åt en sport han tycker har mycket gemensamt med forskningen – curling.
– Det är ett fantastiskt lagarbete bakom bra forskning. Likadant är det med curling!
Christer Janson är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och även ordförande i Svenska föreningen för allergologi (SFFA). Han har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för forskningsprojektet ”Astma- och allergiutveckling i Norden när individen blir äldre (RHINE IV)”.
Publicerad den: 23 augusti 2021
Uppdaterad den: 2 december 2022