”Myt att pollenallergi alltid växer bort med åren”
Vad händer egentligen med våra allergier när vi blir äldre? Och hur påverkas vår astma? Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi, forskar på ett område som inte alltid får så mycket uppmärksamhet. Här svarar han på fem frågor om hur våra allergisjukdomar förändras med stigande ålder.
Växer allergier bort när vi blir äldre?
– Nej, inte i så stor utsträckning som vi tidigare trott. Vi följer en grupp vuxna i den stora befolkningsstudien RHINE och när de var i åldern 40–64 år såg vi ingen minskning av förekomsten av just pollenallergi. Däremot såg vi en viss minskning av allergi mot pälsdjur och kvalster. Nu gör vi en ny uppföljning av den här gruppen, som nu är 50–74 år.
– När det gäller matallergier vet vi att allergi mot jordnötter är den allergi som verkar vara mest konstant.
Varför verkar många tro att till exempel pollenallergi försvinner med åren?
– En bakgrund till den myten är nog att allergier blivit vanligare. Det innebär att det i dag är vanligare att yngre personer är allergiska än äldre personer. Pollenexponeringen har dock ökat, antagligen till följd av att klimatet blivit lite varmare – och det skulle kunna bidra till att pollenallergierna på gruppnivå håller i sig trots stigande ålder.
Hur påverkas astma av att vi blir äldre?
– Vi vet att äldre med astma som grupp betraktat har fler försämringsperioder, lägre livslivalitet och står på tyngre behandling. Det verkar helt enkelt som att astman blir mer svårskött. En orsak kan vara att man får andra sjukdomar, som kan påverka. Vi har sett att patienter med astma som även har till exempel hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes har sämre kontroll över sin astma.
Varför är det här viktigt att undersöka?
– Eftersom vi tidigare trott att astma och allergi framför allt drabbar yngre, är det lätt att glömma bort de äldre. Men i och med att sjukdomarna nu är så pass vanliga i befolkningen generellt, är de vanliga även i den äldre populationen. Dessutom kan svårbehandlad astma ibland bero på en oupptäckt luftvägsallergi.
Bör äldre och yngre med till exempel astma behandlas på olika sätt?
– Jättebra fråga. Just nu behandlar vi äldre och yngre på samma sätt och med samma mediciner, även om de äldre som grupp ofta har lite tyngre medicinering. Ett mål i all astmabehandling är att få in mer precision i behandlingen. Här är forskningen om olika astmatyper och biologiska markörer viktig för att vi ska få mer kunskap om hur vi kan göra behandlingen mer skräddarsydd mot varje individ.
Christer Janson är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för den stora befolkningsstudien RHINE (Respiratory health in northern Europe), nu senast för den tredje uppföljningen om utvecklingen av astma och allergier när vi blir äldre. Resultat väntas i början av nästa år.
Publicerad den: 30 september 2021
Uppdaterad den: 6 februari 2023