Unga med matöverkänslighet uppger sig må sämre

Att vara tonåring och leva med allergi eller överkänslighet mot mat är kopplat till en ökad risk för lägre livskvalitet – oavsett hur svåra symtomen är. Särskilt tycks livskvaliteten påverkas för unga kvinnor, visar en forskningsstudie.

Forskarna bakom studien har mätt livskvaliteten hos knappt 3 000 16-åringar med matallergi eller matöverkänslighet i den stora befolkningsstudien Bamse*.

Ungefär en femtedel, eller 22 procent av alla unga, uppger i studien att de har någon form av matöverkänslighet. Med matöverkänslighet menar forskarna både allergiska reaktioner mot födoämnen som gör att det bildas allergiantikroppar i blodet och reaktioner där det inte bildas några antikroppar alls.

Mer obehag och ångest

– Det vi kunde se är att unga med matöverkänslighet mår mycket sämre än unga utan matöverkänslighet. När de skattade sin hälsa rapporterade de större problem på både områdena smärta/obehag och ångest/depression, säger Marina Jonsson, barnspecialistsjuksköterska på Centrum för arbets- och miljömedicin och forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Det som överraskade forskarna var att livskvaliteten var oberoende av svårighetsgraden på symtomen. De som uppgav att de fick mildare, mer diffusa symtom i form av till exempel magont, eksem, klåda i munnen eller svullna ögon påverkades alltså lika mycket som unga med svårare reaktioner i form av andningssvårigheter, hosta, påverkat allmäntillstånd och risk för anafylaxi.

Hjälp oavsett svårighetsgrad

– Det visar hur viktigt det är att vi tar hand om alla unga med någon form av matöverkänslighet, oavsett om de har svåra eller mer lindriga symtom. Om man går omkring med till exempel magont, men inte får samma gehör från sjukvården som unga med svårare allergi, så påverkar det givetvis välbefinnandet.

Unga kvinnor rapporterade lägre livskvalitet än unga män.

– Vad det beror på vet vi inte. Generellt skattar kvinnor ofta lägre livskvalitet än män i studier. Vi har justerat för det i vår studie, men ändå verkar unga kvinnor uppleva sin matöverkänslighet som jobbigare än andra. Det skulle vi gärna undersöka vidare.

Mjölk, vete och laktosintolerans gav större problem

Forskarna kunde inte se någon större skillnad mellan olika födoämnen, förutom laktosintolerans och symtom orsakade av mjölk och vete som stack ut litegrann.

Varför är det här viktigt att undersöka?

– Nu vet vi att vi behöver lyssna på alla unga som upplever att de reagerar på mat av något slag – och inte bara hjälpa dem med svårare reaktioner. Om man har ont i magen eller andra mer diffusa symtom måste vi kolla upp vad det kan bero på och göra en ordentlig allergiutredning för att se om det verkligen är en allergi eller något annat. Man kan inte heller bara stirra sig blind på allergitester, utan ge alla samma stöd, säger Marina Jonsson.

För att mäta deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet använde forskarna ett särskilt skattningsverktyg med frågor om deras hälsa. En möjlig begränsning med studien som forskarna uppger är att de inte använt sig av provokationer för att fastställa deltagarnas symtom, utan att det är baserat på föräldrarnas uppgifter.

*Bamse (Barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi) är en stor befolkningsstudie som stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, där runt 4 000 unga vuxna följts från födseln fram till idag.

Marina Jonsson är barnspecialistsjuksköterska på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm och forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Hon har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Att leva med födoämnesöverkänslighet och eksem som ung med fokus på livskvalitet och överföring från barnsjukvård till vuxenvård”.

Det kan vara bra att känna ilska - Asta Dahlqvist

”Det kan vara bra att känna ilska”

Unga med matallergi känner oftare obehag och ångest än unga i allmänhet, enligt en forskningsstudie. För Asta Dahlqvist, 19, var ilska tidigare ett sätt att hantera oron för en allergisk reaktion. I dag vill hon i stället hjälpa till att öka kunskapen om matallergier hos sin omgivning.

Till toppen av sidan