Behandla matallergi – det säger forskningen

Flera nya studier har nyligen publicerats om behandlingen som många hoppas på – att kunna träna bort matallergi med hjälp av oral immunterapi. Funkar det? Säkrast är fortfarande forskningsläget vid jordnötsallergi, visar en internationell studie.

Världen över pågår försök för att få människor med matallergi att lära sig tåla det de är allergiska mot. Metoden kallas allergenspecifik immunterapi och går ut på att introducera ämnet i små doser som långsamt trappas upp. På så sätt tränas immunförsvaret till att sluta reagera så kraftfullt – eller att inte reagera alls. Men i de flesta länder, som i Sverige, används behandlingen fortfarande bara i studier.

Nu har forskare undersökt hur effektiv metoden är i en internationell så kallad metaanalys, en forskningsstudie som går igenom tidigare forskning på området. Forskarna har utvärderat 36 randomiserade kontrollerade studier, alltså studier där deltagarna lottats till en grupp med immunterapi eller en kontrollgrupp.

Totalt ingick drygt 2 100 personer, där merparten var barn. Behandlingen har nämligen visat sig fungera bäst på just barn, kanske eftersom deras immunförsvar ännu inte är färdigutvecklat.

I majoriteten av studierna användes oral immunterapi som metod, det vill säga att ge barnen ämnet de ska lära sig tåla via munnen.

Vad kom då forskarna fram till? Jo, oral immunterapi förbättrar förmågan att tåla ett ämne under den tid som patienterna är under behandling. Behandlingen är troligtvis också säker att använda vid jordnöts-, mjölk- och äggallergi. Mest tillförlitligt är dock forskningsläget för just jordnötsallergi.

– Att vi mer säkert kan säga att behandlingen fungerar väl för jordnötsallergi är för att flest studier undersökt just detta. För mjölk- och äggallergi är studierna färre och har gjorts på lite olika sätt, vilket försvårar möjligheten att få en heltäckande bild. Dessutom växer mjölkallergi ofta bort under de första åren och blir därför lite svårare att utvärdera.

Det säger Caroline Nilsson, en av författarna bakom studien, som är docent i pediatrik vid Karolinska institutet och forskar om matallergier. Hon och hennes forskarkollegor har även en egen pågående studie om behandling med oral immunterapi av jordnötsallergi.

De vanligaste biverkningarna var problem med klåda i munnen, kräkningar, buksmärta och diarré. Inga dödsfall hade rapporterats och anafylaxi eller livshotande reaktioner var ovanliga.

Forskarnas slutsats är att behandling med oral immunterapi kan vara fördelaktig för en noga utvald grupp patienter – men att det också finns nackdelar i form av långa behandlingstider och, ofta milda, biverkningar. Det behövs mer forskning om hur livskvaliteten påverkas och hur villiga patienter är att fortsätta äta till exempel jordnötter under hela behandlingstiden.

En annan knäckfråga forskarna tar upp är möjligheten att bli helt fri från sin matallergi – även utan att äta till exempel jordnötter dagligen.

Det de flesta studier kan visa är att barn efter en lyckad behandling utvecklar det som på engelska kallas desensitization, alltså att de tål jordnötter under tiden som behandlingen håller på. Men det långsiktiga målet är att de ska fortsätta att tåla det även efter att ha varit utan behandling en tid, det som kallas sustained unresponsiveness.

– Här finns det inte tillräckligt med forskningsunderlag för att säkert kunna säga att effekten håller i sig på sikt. Det är en utmaning framöver för oss forskare att kunna visa. Det vi sett hittills är att oral immunterapi generellt verkar ge bättre effekt ju yngre barnen är, säger Caroline Nilsson.

På längre sikt hoppas hon att alla små barn som får diagnosen jordnötsallergi tidigt ska få påbörja behandling med oral immunterapi – och på så sätt slippa leva med rädslan för att få en allvarlig allergisk reaktion.

Det finns också en annan behandling av just jordnötsallergi som inom en snar framtid kan erbjudas svenska patienter. För ett par år sedan godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, läkemedlet Palforzia som första läkemedel mot jordnötsallergi.

Läkemedlet, som är godkänt för barn mellan 4 och 17 år, är ett standardiserat jordnötspulver som blandas i mat. Först i små mängder, sedan trappas mängden gradvis upp. Syftet är inte att bota allergin, utan att minska risken för allvarliga reaktioner om man får i sig jordnötter av misstag. Alla kan dock inte behandlas med Palforzia, eftersom det kan orsaka allergiska reaktioner.

För ett drygt år sedan godkände även den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, läkemedlet.

– Det har lett till att flera europeiska länder också godkänt och börjat använda det. Även här i Sverige pågår en process och min förhoppning är att det även kommer hit snart. Det kan bli ett bra komplement till annan behandling, säger Caroline Nilsson.