Ny forskning: Så är det att leva med matallergi

Forskning visar att matallergier kan bidra till lägre livskvalitet och mer ångest och depression bland barn och unga. Men hur upplever barnen själva att det är? Det är något som forskarna bakom en ny översiktsstudie tittat på.

Forskarna har gått igenom och analyserat vetenskapliga studier som undersökt hur matallergi påverkar barn och unga, för att få ett hum om vad vi egentligen vet om detta.

– Det har gjorts en del forskning om livskvalitet hos unga kopplat till matallergi tidigare, så vi vet att det finns en negativ påverkan. Men vi ville även ta reda på hur barn själva upplever att det är att leva med matallergi, vad det får för konsekvenser och vad som ligger bakom att man upplever till exempel mer ångest och depression, säger Nina V Gunnarsson, forskare i medicinsk sociologi vid högskolan i Jönköping.

Hon och hennes forskarkollegor vid Karolinska institutet och Universitetet i Manitoba i Kanada har både tittat på det som kallas kvantitativa studier, där ungas mående undersökts med hjälp av ett särskilt enkätverktyg, och kvalitativa studier där det i stället gjorts till exempel intervjuer med barnen.

Hur mår då barn och unga med matallergi, enligt forskningen? Jo, livskvaliteten är generellt lägre i den här gruppen än hos barn utan allergi. Dessutom har barn med matallergi i viss utsträckning även lägre psykosocialt fungerande. Det kan till exempel innebära psykisk ohälsa i form av ångest och depression, känslan av att vara alienerad från andra eller att känna sociala begränsningar kopplat till allergin.

Barn och unga som uteslöt flera livsmedel ur sin kost eller som hade en historia av anafylaxi, alltså svårare allergiska reaktioner, upplevde en större psykosocial påverkan. Dessutom ser livskvaliteten ut att försämras med åldern – och tonåringar som grupp mår sämre än barn.

– Vi tror att det har att göra med att du som tonåring är mer självständig och måste hantera dina allergier och situationerna du ställs inför själv. Det gör dig mer utsatt gentemot omgivningen än när du är barn och föräldrarna hjälper till att kontrollera så att du får i dig det du tål.

Mellan 20 och 32 procent av barnen med matallergi rapporterade att de utsatts för mobbning. Här behövs dock mer forskning för att veta hur det ser ut jämfört med barn som inte lever med matallergier, menar forskarna.

Det fanns en skillnad mellan hur barn och deras föräldrar svarade på frågor kring livskvalitet, där föräldrar rapporterade en sämre livskvalitet hos sina barn än barnen själva. Det kan tolkas som att föräldrar överrapporterar problem. Men det kan lika gärna handla om att barn och unga underrapporterar sina symtom, menar Nina V Gunnarsson.

– Vi såg att unga har en tendens att minimera sin allergi, eftersom man så gärna vill uppfattas som ”normal”. Att jämföra sig med de som har det värre var en strategi vi såg. Ett annat sätt att skydda sig från utanförskapet många kan känna i skolan eller på fritiden är att försöka dölja sin akutmedicin eller sina astmamediciner.

– Av flera skäl. Till exempel är det viktig kunskap för de professionella kliniker som jobbar med barn med matallergier och deras föräldrar, så att de kan fråga om det och ta oron på allvar.

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Pediatric Allergy & Immunology, ingick 45 kvantitativa studier och 9 kvalitativa.