Skadad hudbarriär tycks öka risken för allergisk sensibilisering

Forskare har länge misstänkt att huden har en viktig roll i hur matallergier utvecklas. Nu visar en ny studie att spädbarn med eksem, torr hud och skadad hudbarriär har ökad risk att utveckla allergiantikroppar mot födoämnen – något som i sin tur kan öka risken för allergi.

I dag vet vi att allergisjukdomar ofta utvecklas tidigt i livet. Många barn får först eksem och senare matallergier, luftburen allergi och kanske även astma. Forskning har också visat att om barn tidigt utvecklar allergiantikroppar mot olika ämnen, det som kallas allergisk sensibilisering och mäts genom ett blodprov eller ett pricktest, ökar risken för att de senare även får allergi. Men vad beror det på?

Flera studier har pekat på just hudens roll i det hela. För att lära sig tåla till exempel ägg och jordnötter verkar det vara viktigt att komma i kontakt med ämnena via munnen och mag- och tarmsystemet. Men när barn har en skadad hudbarriär finns en risk att ämnena släpps in via huden i stället.

Nu har forskare i en nypublicerad studie följt knappt 2 000 spädbarn i födelsekohorten Preventadall* för att undersöka kopplingen närmare. Först analyserades förekomsten av eksem, torr hud på kinderna och reducerad hudbarriär när barnen – som då saknade allergiantikroppar i blodet – var tre månader gamla.

Barnens hudbarriär undersöktes med en metod som mäter hudens förmåga att behålla fukt.

Tre månader senare gjordes även ett allergitest för att se vilka som utvecklat allergiantikroppar mot vanliga ämnen som mjölk, ägg, jordnötter, pollen och pälsdjur.

– Vi ville både titta på kopplingen mellan hudbarriär och allergisk sensibilisering, och på frågan om vad som är hönan eller ägget i det hela – vad kommer egentligen först?

Det säger Björn Nordlund, docent i barn och ungdomsallergologi vid Karolinska institutet, och initiativtagare till studien tillsammans med forskarassistent Sabina Wärnberg Gerdin.

– Det vi kunde se var att eksem, torr hud och, framför allt, en reducerad hudbarriär ökade risken för att bli sensibiliserad. Detta i sin tur är en indikator på vad som kallas den ”allergiska marschen”, som innebär en ökad risk för att barnet senare även blir allergiskt.

Att barnen inte hade några allergiantikroppar före sex månaders ålder tyder på att hudbarriären faktiskt skulle kunna vara ”hönan” i fallet – och alltså har en viktig roll i den allergiska sensibiliseringen, menar han.

– Det visar också att vi om vi vill förebygga matallergier behöver titta extra på barn som har den här reducerade hudbarriären, eftersom de tycks vara en särskild riskgrupp för allergisk sensibilisering.

Vilka åtgärder skulle det då kunna handla om?

I en tidigare studie tittade Björn Nordlund och hans forskarkollegor på om olja i badvattnet och insmörjning med fuktgivande kräm skulle kunna skydda mot allergi. Men resultatet visade att det inte gjorde det.

Björn Nordlund menar att en enkel åtgärd skulle kunna vara att ge barnet tidiga smakportioner, eftersom tidig introduktion av jordnötter visat sig minska risken för jordnötsallergi.

– Men det bör i så fall göras ganska tidigt i livet, innan barnet utvecklar en allergi, säger han.