Smakportioner vid tre månaders ålder minskade barns matallergier

Kan man minska risken för matallergi genom att ge små smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg redan vid tre månaders ålder? Ja, det tyder resultatet från en ny studie på knappt 2 400 barn i Sverige och Norge på. Starkast är resultatet för jordnötter.

Matallergi drabbar upp till var tionde barn i Sverige. Och en sak känner vi numera till: tidigare råd till föräldrar om att vänta med att ge små barn vissa livsmedel som fisk och nötter har inte visat sig minska allergierna. Tvärtom har flera studier visat att det är bättre att låta barn få smaka på mat tidigt.

Men exakt hur och när det ska göras är ännu inte helt klart. Forskarna bakom studien ville därför undersöka om det, med hjälp av några enkla åtgärder, går att förebygga matallergier innan de hinner utvecklas.

En av åtgärderna är att introducera mat redan vid tre månaders ålder, i form av små regelbundna smakportioner av jordnötter, mjölk, vete och ägg.

– Vår hypotes var att en skadad hudbarriär kan vara en riskfaktor för att utveckla födoämnesallergi och att det är viktigt att så tidigt som möjligt få i sig livsmedel som ofta orsakar allergi via mage- och tarmsystemet. Då kan vi stimulera immunsystemet att utveckla tolerans hos spädbarn och på så vis förebygga allergi, säger Björn Nordlund, docent i barn och ungdomsallergologi vid Karolinska Institutet och huvudförfattare till studien.

Barnen i studien lottades till att ingå i en av fyra grupper. En av grupperna har tidigt fått börja med små smakportioner av mjölk, tillagat ägg, vete och jordnötssmör. En annan grupp fick mjukgörande hudbehandling, medan en tredje både fick hudbehandling och tidiga smakportioner. Den fjärde gruppen är en så kallad kontrollgrupp, där barnen inte följt någon åtgärd alls utöver det som barnavårdscentralen rekommenderar.

Föräldrarna fick instruktioner om att introducera ett födoämne i taget och att ge det ofta, minst fyra dagar i veckan, som komplement till annan matning. När allt var introducerat skulle de fortsätta att ge alla födoämnen som en del av kosten.

– Det handlade om mycket små smakportioner, som att få suga lite på ett finger som doppats i lite ägg eller jordnötssmör till exempel. Viktigt var att de gav portionerna ofta och regelbundet, säger Björn Nordlund.

Över 80 procent av barnen följdes fram till tre års ålder, bland annat med hjälp av allergitester. Då hade i genomsnitt 1,1 procent av barnen som fick tidiga smakportioner utvecklat matallergi, jämfört med 2,3 procent av barnen i kontrollgruppen.

Resultatet innebär att om alla 120 000 barn som föds i Sverige under ett år fick tidig matintroduktion kan man räkna med att förebygga matallergi hos nästan 2 000 barn årligen.

Forskarnas slutsats är att resultatet stödjer hypotesen att tidig och regelbunden introduktion av allergena livsmedel kan minska risken för matallergi. Det är också en säker metod som till exempel inte verkar störa amningen.

Tydligast är effekten för jordnötter.

– Det kan bero på att de flesta är allergiska mot just jordnötter. Därefter såg vi starkast effekt för mjölk och sedan för ägg. De allergierna växer oftare bort tidigt jämfört med jordnötsallergi, som ofta finns kvar hela livet. Vi såg inget barn med veteallergi, som är en mer ovanlig allergi, säger Björn Nordlund.

Christina West är professor i pediatrik vid Umeå universitet och forskar själv om barn och matallergier i befolkningsstudien Northpop. Hon menar att studien är stor, välgjord och fyller viktiga kunskapsluckor om hur man kan förebygga matallergi.

– Den går i linje med tidigare internationella studier som visat att tidig introduktion av framför allt jordnötter, men även andra livsmedel som många är allergiska mot, kan minska risken för att utveckla allergi. Men de studierna har gjorts på barn med en förhöjd risk att utveckla allergi, som svårt eksem eller annan matallergi. Den här studien är i stället gjord på en så kallad normalbefolkning.

Kunskapen är därför viktig att ha som underlag om man framöver skulle vilja ta fram nya råd till hela befolkningen om hur matallergi kan förebyggas, menar hon.

Ett större antal barn i de olika grupperna skulle troligtvis ha gett ett starkare resultat, menar Christina West. Dessutom verkar det ha varit svårt att få alla familjerna i studien att till punkt och pricka följa schemat för hur introduktionen skulle gå till, menar hon. Det gör det till exempel svårt att helt säkert kunna dra slutsatsen att det är bättre att introducera födoämnen vid tre månaders ålder snarare än fyra månader.

Studien, en så kallad klusterrandomiserad kontrollerad studie, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Den har bland annat gjorts med stöd från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

Den del av forskningsprojektet där barn lottats till åtgärden mjukgörande hudbehandling från två veckors ålder publicerades för drygt två år sen. Här finns den.