Forskningen om matallergier har kommit en bra bit på vägen. Vi vet mer om mekanismerna bakom – och det pågår studier om hur vi kan behandla dem. Men flera viktiga pusselbitar finns kvar att lägga, menar forskaren Christina West. Här är fem gåtor som forskningen behöver lösa.
1. Varför utvecklar en del av oss matallergi – och andra inte?
– Det enkla svaret är att kroppens immunsystem reagerar på proteiner i maten som vi normalt sett tål. Vi vet att det här beror på en kombination av generna vi ärver, omgivningsfaktorer i miljön vi vistas i samt när och hur livsmedel introduceras för oss. Det vi behöver ta reda på är exakt hur det här sambandet mellan ärftlig benägenhet, omgivningsfaktorer och introduktion av kost till barn ser ut.
2. På vilket sätt påverkar våra tarmbakterier immunsystemet?
– Experimentella studier på djur har visat att immunsystemet i mag- och tarmkanalen behöver utsättas för bakterier för att fungera bra och för att immunregleringen ska utvecklas, det vill säga det system som ser till att trycka ner överdrivet starka reaktioner vid till exempel matallergi. I ett fåtal studier på människor har man sett att sammansättningen av bakterier och andra mikroorganismer i mag-tarmkanalen kan kopplas till risken att insjukna i matallergi. Men vi vet fortfarande inte exakt vilka mikroorganismer som är viktiga här eller exakt på vilka sätt de påverkar.
3. Hur kan vi förhindra att små barn utvecklar matallergi?
– Det finns många studier som visat att om man introducerar olika livsmedel under första levnadsåret minskar risken för att utveckla matallergi mot just det specifika livsmedlet. Det allra bästa tros vara att ge en varierad kost. Gåtan här är vilka rekommendationer som ska ges dels till barn med hög risk att utveckla matallergi, dels till barn utan ökad risk. Vi vet fortfarande inte heller exakt vilken tidpunkt under första levnadsåret som är mest gynnsam att introducera mat för att barn ska utveckla tolerans. Inte heller exakt vilken mängd eller hur ofta man bör ge livsmedlen, även om vi vet att det bör ske upprepade gånger. Några av de här sakerna tittar jag och mina kollegor på i vår stora befolkningsstudie Northpop.
4. Hur kan vi ”bota” matallergi?
– Forskning pekar på att behandla matallergiska barn med oral immunterapi kan vara effektivt. Det innebär att de får träna upp sin förmåga att tåla ett livsmedel genom att äta små dagliga doser av det. Men biverkningar från mun, hud och mage är vanliga och det finns även risk för allvarliga allergiska reaktioner. Det vi behöver ta reda på är vad som händer vid ett uppehåll i behandlingen – kvarstår toleransen? Men också vad som händer efter slutförd behandling. Hur kan vi få effekten ska hålla i sig på lång sikt?
5. Vad beror allergisjukdomar som inte ger utslag på vanliga allergitester på?
– Vi har fortfarande väldigt lite kunskap om vilka mekanismer som är inblandade i det som kallas icke-IgE-medierade allergier, alltså allergier som inte förmedlas av IgE-antikroppar. På barnsidan handlar det till exempel om FPIES, en svår allergisjukdom som drabbar små barn, och eosinofil esofagit, som verkar bero på en blandad immunologisk reaktion. Vi behöver veta mer om vad de här sjukdomarna beror på, hur vi kan vässa diagnostiken och hur vi kan behandla dem på bästa sätt.
Christina West är professor i pediatrik vid Umeå universitet. Hon har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”En svensk randomiserad studie av oral immunterapi mot mjölkallergi hos barn”. Hon leder också den stora befolkningsstudien Northpop, där 10 000 barn och deras familjer följs från graviditeten till sju års ålder.