Vilka barn kan bli hjälpta av nya eksembehandlingar?

Även barn och unga med svårt atopiskt eksem kan numera behandlas med nyare läkemedel. Men det behövs mer kunskap om hur barnen påverkas – och vilka som har nytta av dem. Doktoranden Mahsa Tayefi får nu stipendium från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för sin forskning på området.

Runt en miljon människor lever med den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. De med svårast sjukdom får det som kallas systemisk behandling. Det är ett slags behandling som kan påverka inflammationen i kroppens alla organ, i stället för enbart lokalt i huden.

Nyligen godkändes två av de här behandlingarna även för barn med svårt atopiskt eksem, bland annat ett biologiskt läkemedel som hittills bara skrivits ut till vuxna. Men hur bra fungerar de för just barn och hur ser biverkningarna ut? Det är något som Mahsa Tayefi, biträdande överläkare inom dermatologi och doktorand vid Karolinska institutet, tittar på just nu.

– För patienter med svårt atopiskt eksem har de här nya behandlingarna varit revolutionerande på många sätt – och de fungerar fantastiskt bra för många. Men vi behöver veta mer om hur de fungerar i verkligheten, utanför de kliniska prövningar som gjorts. Dessutom behöver vi ta reda på mer om hur de påverkar barn, eftersom det kan finnas skillnader i behandlingseffekt och biverkningar mellan barn och vuxna.

En hel del, cirka 10–30 procent, av alla patienter med atopiskt eksem har dessutom mutationer i en gen som påverkar hudbarriären. Mahsa Tayefi och hennes forskarkollegor ska även undersöka om de här mutationerna kan påverka vilket resultat man kan få av de systemiska behandlingarna.

Till sin hjälp har de data från det nationella kvalitetsregistret Swedad. Det är ett register där hudkliniker runt om i landet samlar in statistik om patienter med systemisk behandling.

Mahsa Tayefi är en av två doktorander som får ta emot Kerstin Hejdenbergs stipendium, ett stipendium som Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar ut till doktorander som forskar om allergisjukdomar hos barn.

Den andra stipendiaten är Martin Färdig, barn- och anestesisjuksköterska och doktorand vid Karolinska institutet. Han undersöker vilken betydelse faktorer tidigt i livet kan ha för barn när det gäller utvecklingen av deras lungfunktion och astma. Tillsammans med sina forskarkollegor har han följt knappt 2 400 barn och deras mammor från 3 månaders ålder i den norsk-svenska studien Preventadall (Preventing atopic dermatitis and allergies in children).