Enig panel efterlyste nationella riktlinjer för allergivården

Det behövs nationella riktlinjer för allergivården och primärvården måste ta ett större ansvar. Det var en enig panel som deltog i ALK:s seminarium under tisdagen.

Helena Färnsten lyfte behovet av en kunskapshöjning i hela samhället, men också en tydligare fördelning av ansvaret för det förebyggande arbetet.

– Det faller mellan stolarna. Det märker vi i våra kontakter med myndigheterna, konstaterade hon. Det är ingen som tar helhetsansvar för arbetet att förebygga allergier.

Detta höll både socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) och läkaren och fd utredaren Anna Nergård med om.

– Det behövs ett ramverk för hur vi arbetar med allergier som handlar om mer än bara sjukvården, sade Anna Nergårdh.

Acko Ankarberg slog ett slag för socialutskottets tillkännagivande om allergivården, och hade goda förhoppningar om att svenskt allergiprogram kan bli verklighet.

Både Ankarberg Johansson och Nergårdh efterlyste också en behovsanalys, gemensamt framtagen av patienter och profession.

– Ett första steg bör vara att patienter och profession träffas för att identifiera vad det är som behövs, menade Acko Ankarberg Johansson.

Anna Nergårdh höll med om att nationella riktlinjer för allergivården behövs, men framhöll också att det i första hand handlar om att ge allergivården samma utrymme som andra stora folksjukdomar.

– Jag tror inte det behövs någon särlösning för allergivården, men den är bortglömd idag. Den behöver mer plats och fokus.

När det gällde nationella riktlinjer var dock professor Christer Janson tydlig med att det gör skillnad:

– Jag var med och tog fram nationella riktlinjer för kol och astmavården, och det blev en betydande skillnad efter det, konstaterade han.

Även Helena Färnsten lyfte flera fördelar med nationella riktlinjer:

– Förutom att det bidrar till en mer jämlik vård över landet, så underlättar det uppföljning och därmed också en välbehövlig kvalitetsutveckling av allergivården.