Hon vill lösa gåtan bakom svår pollenallergi
Varför får en del svårare pollenallergi än andra – och hur kommer det sig att inte alla blir bättre av pollenvaccin? Det ska forskaren Sara Wernersson undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Förhoppningen är nya kunskaper om pollenallergi som kan leda till mer skräddarsydd behandling.
Vad ska du och dina kollegor undersöka?
– Vi ska undersöka olika proteiner i blodet och i luftvägarna hos personer med svårbehandlad pollenallergi. Det gör vi genom att ta prover på 70 patienter med svår björk- eller gräspollenallergi, både innan och efter att de påbörjat behandling med så kallad allergenspecifik immunterapi, eller pollenvaccin som det också kallas. Vi tror nämligen att flera av de här proteinerna kan ha betydelse för hur svår pollenallergi en person kan ha – och även hur svår den kan vara att behandla.
Vad kan svårare pollenallergi bero på?
– Till att börja med på en kombination av arv och miljö, som vid andra allergisjukdomar. Men vi tror också att det finns individuella skillnader i de immunologiska mekanismerna som orsakar pollenallergi. Till exempel vilken typ av celler som är inblandade och aktiverade i luftvägarna. Vi vet sedan tidigare att så kallade mastceller frisätter histamin som triggar i gång allergiska reaktioner. Men i vår forskning har vi också sett att enzymer de släpper ifrån sig kan bidra till mer kroniska förändringar i luftvägarna än vi tidigare trott.
Hur hoppas du att studien ska kunna hjälpa människor med pollenallergi?
– Allergenspecifik immunterapi kan vara en effektiv behandling för människor som inte blir tillräckligt hjälpta av till exempel antihistaminer. Men ungefär 20 procent blir inte hjälpta. Vi vill hitta markörer som kan tala om för oss vilka som kan få en lyckad vaccinbehandling och vilka som kan behöva annan typ av behandling. Om mastcellernas enzymer visar sig orsaka mer svårbehandlad pollenallergi kan det öppna upp för nya läkemedel som kan blockera dem. På längre sikt är förhoppningen därför att nya kunskaper om mekanismerna bakom svårbehandlad pollenallergi kan leda till mer effektiv och individanpassad behandling.
Sara Wernersson är docent i molekylär inflammationsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Inflammationsmarkörer vid allergenspecifik immunoterapi mot gräs- och björkpollenallergi”.
Publicerad den: 7 april 2022
Uppdaterad den: 8 april 2022