Matallergi

Det finns flera typer av reaktioner mot mat. Att vara allergisk mot mat innebär att kroppen uppfattar ett icke-skadligt ämne som skadligt vilket leder till en allergisk reaktion. Varför detta sker är oklart men allergi kan till en viss del vara genetiskt. Det är viktigt att vända sig till sin vårdcentral för en utredning vid misstanke om matallergi för att få rätt diagnos.

För att diagnosen matallergi ska kunna ställas ska kroppen både vara sensibiliserad mot födoämnet i fråga och intag av det ska leda till symtom.

Sensibilisering mot ett allergen (allergiframkallande ämne) sker då kroppens immunsystem uppfattar proteiner som finns i maten som potentiellt farliga för kroppen och allergiantikroppar (IgE-antikroppar) bildas. Denna typ av matallergi som involverar immunsystemet kallas IgE-medierad allergi.

Matallergi kan också vara icke-IgE-medierad så som vid celiaki och utöver dessa finns också övriga överkänslighetsreaktioner som t ex laktosintolerans.

All mat innehåller proteiner som kan orsaka allergiska-, överkänslighets- eller negativa reaktioner, men födoämnen innehåller oftast flera olika proteiner och hur allvarliga reaktioner som kan orsakas vid allergi mot något av dessa avgörs av vilket protein det gäller. En del proteiner ger milda symtom medan andra proteiner kan leda till allvarliga allergiska reaktioner som anafylaxi.

Proteiner som sällan leder till allvarliga reaktioner förstörs av upphettning eller av magsyran i magsäcken vilket innebär att många som får allergiska symtom vid intag av äpple kan äta äppelpaj, medan värmestabila protein såsom äggviteprotein eller en del proteiner i nötter och fröer inte bryts ner av värme eller av magsyra och kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner hos dem med allergi. Allergi mot dessa stabila proteiner kallas äkta allergi, medan det vid allergi mot labila proteiner oftast handlar om korsallergi.

De vanligaste matallergierna bland småbarn är mjölkprotein- och äggallergi, medan nöt- och jordnötsallergi är vanligare senare under barndomen. En del allergier växer bort med åldern medan andra består livet ut.

För de 14 allergen som orsakar den största andelen överkänslighetsreaktioner hos befolkningen finns särskilda märkningskrav för länder inom EU. Detta innebär att dessa tydligt måste märkas ut i ingrediensförteckningen på alla förpackade livsmedel (fetstil, kursiv, versaler etc) så att man lätt kan se vilket/vilka av de 14 allergener som livsmedlet innehåller. Du hittar mer information om dessa 14 allergenen här.

För att en allvarlig allergisk reaktion ska uppkomma av till exempel jordnötter krävs att man äter jordnötter. Enligt studier på jordnötsallergi har inga eller endast mycket lindriga symtom uppkommit hos försökspersoner som utsatts för jordnötter via luften.

Astma- och Allergiförbundet anser att skolor och förskolor bör vara nötfria. Det är lätt att barn spiller nötter eller bjuder varandra. De kan också ha spår av nötter på händerna, som då sprids i skolmiljön. Det kallas för kontamination. Risken för kontamination skapar också oro bland barn och vårdnadshavare. Barn har skolplikt och har rätt till en trygg skolgång.

Oralt allergisyndrom (OAS) är en allergisk reaktion som oftast uppkommer efter intag av vissa livsmedel bland personer med pollenallergi. Uppskattningsvis upplever 20–70 procent av patienter med pollenallergi symtom efter intag av färska frukter, grönsaker, nötter eller vissa kryddor. Detta beror på att dessa livsmedel innehåller proteiner som liknar proteinet i björkpollen.

OAS skiljer sig från övrig matallergi då reaktionerna triggas av en korsreaktion mellan allergen i pollen och allergen i färsk frukt och grönsaker. Den största delen av allergenen som orsakar symtom i OAS är känsliga för upphettning och därför är dessa livsmedel i tillagad form oftast inget problem. Detta innebär att en person med OAS oftast kan äta äppelpaj utan problem medan ett färskt äpple, speciellt under pollensäsong kan framkalla symtom.

• Vid björkpollenallergi kan man korsreagera mot: äpple, päron, stenfrukter (persika, körsbär, plommon, aprikos), trädnötter (hasselnöt, paranöt, valnöt), mandel, kiwi, morot, rå potatis, selleri, jordnöt, sojaböna.

• Vid gråbopollenallergi kan man korsreagera mot: selleri, morot, persilja, fänkål, paprika, vitlök, tomat, honung, senap, kamomill, kryddor (curry, kummin, koriander, anis), mango, melon, solrosfrö, andra korgblommiga växter.

• Vid gräspollenallergi kan man korsreagera mot: vete och andra sädesslag, tomat, ärta, melon, jordnöt, sojaböna.

Allergiakademin är Sveriges första kunskapsplattform med snabba kurser inom olika ämnesområden kopplade till allergi, bland annat mjölkprotein-, nöt- och jordnötsallergi. Du kan på ca 10–30 minuter ta del av grundläggande kunskaper inom varje ämnesområde. Teoretiska delar varvas med frågor, tips och inspiration.