Innehåll
- Om atopiskt eksem
- Rapport: Atopiskt eksem - Sveriges gömda och glömda folksjukdom 2023
- Nya behandlingsrekommendationer för Atopiskt eksem
- Webbinarium - De nya behandlingsrekommendationerna för atopiskt eksem måste implementeras
- Webbinarium - Lär dig mer om handeksem
- Forskning kring atopiskt eksem
- Vanliga frågor om atopiskt eksem
Runt en miljon människor lider av den kroniska hudsjukdomen atopiskt eksem. För att öka medvetenheten om sjukdomen lanserades Internationella dagen för atopiskt eksem. Den inträffar 14 september varje år.
Om atopiskt eksem
Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit som det också heter, är en inflammatorisk hudsjukdom. Att leva med sjukdomen innebär återkommande perioder med torr och sårig hud, hudsprickor och kliande hudutslag. Klådan och utslagen kan vara av så svår grad att vardagen påverkas i stor utsträckning, bland annat i form av försämrad nattsömn, minskad livskvalitet och ibland även påverkad psykisk hälsa.
Rapport: Atopiskt eksem – Sveriges gömda och glömda folksjukdom 2023
En miljon människor lever med den kroniska, inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. Vi vill öka medvetenheten om eksem och hylla alla som dagligen kämpar med sin atopiska hud. Vi vet att sjukdomen påverkar mångas liv kraftigt. Därför presenterar vi i dag tillsammans med vår temaförening Atopikerna en rapport om hur vården fungerar för människor som lever med atopiskt eksem. Den visar bland annat att 7 av 10 tycker att vården är dålig på att erbjuda en personlig behandlingsplan.
Nya behandlingsrekommendationer för Atopiskt eksem
Läkemedelsverket presenterade 2023 nya rekommendationer för hur atopiskt eksem ska behandlas. I arbetsgruppen har både medicinska experter och patientföreträdare enats om hur atopiskt eksem ska behandlas.
God vård av atopiskt eksem innebär att patienter får:
- Patientutbildning
- God kunskap om sjukdomen och vad som kan trigga eksemen
- En skriftlig personlig behandlingsplan
- Rätt till mer avancerad behandling om inte basbehandling hjälper
Målet med behandlingen är så långa besvärsfria perioder som möjligt med frihet från klåda och inflammation i huden.
För en god och jämlik vård av atopiskt eksem kräver Astma- och Allergiförbundet
- Höj kunskapen i primärvården – gör det obligatoriskt med kompetensutveckling för vårdpersonal.
- Implementera Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer i hela vårdkedjan.
- Ta fram nationella riktlinjer för atopiskt eksem.
Webbinarium – De nya behandlingsrekommendationerna för atopiskt eksem måste implementeras
14 september – delas i våra kanaler under dagen
Torsdagen 14 september, på internationella dagen för atopiskt eksem, bjuder Atopikerna och Astma- och Allergiförbundet in til ett webinarium där vi diskuterar att det är hög tid att regionerna implementerar Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.
Deltar gör Emma Johansson, docent dermatologi Karolinska institutet, Karin Neuhaus, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet, Sophie Vrang, ordförande Atopikerna samt flera representanter från politiken.
Webbinarium – Lär dig mer om handeksem
13 september 19.00 digitalt
Lider du av torra, spruckna och svidande händer? Handeksem är den vanligaste yrkesrelaterade hudsjukdomen – och några yrken som är särskilt drabbade är sjukvårdspersonal, tandvårdspersonal, livsmedelsarbetare och frisörer.
På onsdag den 13 september är du välkommen på webbinarium, där du får lära dig mer om hur du förebygger och behandlar eksem på händerna.
Webbinariet arrangeras av vår temaförening Atopikerna i samarbete med hudallergimottagningen vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
Forskning kring atopiskt eksem
Atopiskt eksem kan bidra till både psykisk ohälsa och depression. Nu försöker forskare ta fram behandlingar som kan hjälpa alla som lever med sjukdomen att må bättre.
Vanliga frågor om atopiskt eksem
Nej, atopiskt eksem är ingen barnsjukdom.
Det vanligaste är att man får atopiskt eksem som barn och mer än hälften blir besvärsfria under tonåren. För många är det ändå en livslång sjukdom och tyvärr återkommer den även för många som under en tid är besvärsfria.
Atopiskt eksem innebär att huden har en sämre barriärfunktion. Den är därför känsligare för irriterande ämnen och allergener. Risken att reagera på hudvårdsprodukter och smink och att utveckla kontaktallergi är därför större än för andra. Astma- och allergiförbundet har därför certifiering av bla hudvård och smink som företag kan ansöka om att få. De får då använda märkningen Astma Allergy Nordic. Du kan se vilka märkta produkter som finns här
Atopiskt eksem är en egen diagnos även om många också har födoämnesallergi. Grundbehandling av atopiskt eksem är att behandla inflammationen i huden och stärka hudens barriärfunktion, tex med mjukgörande salvor och kortisonkrämer.
Misstänker man ens barn har både allergi och atopiskt eksem så ska man prata med vården om det. Man ska inte på egen hand utesluta mat. Dels för att barn ur näringssynpunkt behöver äta så allsidigt som möjligt. Det är också för att det är större risk att utveckla allergi mot mat man inte äter regelbundet.
Svårighetsgraden av atopiskt eksem varierar också med tiden. Det kan därför vara svårt att avgöra om en förbättring beror på att man uteslutit födoämnen, om övrig behandling haft effekt eller om sjukdomen är inne i en lindrigare period.
Samtidigt är det så att man känner sitt barn bäst själv och det är viktigt att vården lyssnar på vilka symtom barnet har. En symtomdagbok kan vara bra för att kunna beskriva barnets sjukdom.
Atopiskt eksem är en hudsjukdom med inflammation där hudens barriärfunktion är försämrad. Det gör att många blir känsligare för allergener och det finns en hög samsjuklighet med allergi. Atopiskt eksem är alltså en egen diagnos även om symtomen kan triggas av allergi. Ungefär hälften som har atopiskt eksem har också en allergisk sjukdom eller astma.
Kortisonkrämer är en del av basbehandlingen av atopiskt eksem och många behöver använda den även på sommaren.
Långtidsanvändning av starkt kortison kan leda till tunnare och känsligare hud och det kan göra huden känsligare för sol. Därför kan det vara extra viktigt att skydda sig mot solen med solkräm och kläder men det är inget skäl att avbryta behandlingen. Det spelar ingen roll vilken tid på dagen kortisonbehandlingen sker eftersom det handlar om en långtidseffekt och inte en lokal reaktion av solljus.
Prata med vården om du känner dig osäker. Att kunna njuta av sommaren är viktigt för alla.