Innehåll
- Astmadagen - en världsastmadag
- Filmpremiär - Ett helt andetag: Att leva med okontrollerad astma
- Det här driver Astma- och Allergiförbundet
- Astma- och allergirapporten
- Astmagåtan - forskningen finner svar
- Självtest: är din astma under kontroll?
- Astma- och Allergiförbundet välkomnar nya astmariktlinjer
- Vanliga frågor kring astma
Astmadagen inträffar den 2 maj 2023 och i år lanserar vi astmafilmen som uppmärksammar utmaningarna med att leva med astma men också lösningar när du möter en sjukvård som fungerar. Alla ska orka andas och ha ett friskt liv.
Astmadagen – en världsastmadag
Astmadagen heter egentligen världsastmadagen och uppmärksammas varje år första tisdagen i maj. Den första astmadagen uppmärksammades för första gången 1998 i 35 olika länder, i samband med den första världskonferensen för astma hölls i Barcelona. Världsastmadagen organiseras av Globalt Initiativ för Astma (GINA), ett samarbetsorgan inom världshälsoorganisationen WHO.
Astma- och Allergiförbundets ordförande Mikaela Odemyr är en av 40 internationella ledare som är särskilda patientföreträdare inom GINA.
Filmpremiär – Ett helt andetag: Att leva med okontrollerad astma
TW: filmen visar hur det kan vara att leva med okontrollerad astma. Vissa scener kan upplevas som svåra att se, speciellt för dig som vet hur det är.
Det här driver Astma- och Allergiförbundet
Astma är en folksjukdom. För många styr sjukdomen vardagen men rätt diagnos, behandling och uppföljning kan förbättra livet för många. Därför arbetar vi för:
- Bra vård i hela landet
Var du bor ska inte avgöra vilken vård du får.
- Utbilda fler specialister
Många med astma följs inte upp av vården som de borde. Det behövs fler specialister, såväl allergologer, barnallergologer och astmasköterskor.
- Rätt till patientutbildning
Personer med astma behöver kunskap om hur de kan anpassa sin behandling efter sitt mående.
- Fungerande övergång från barn- till vuxenvård
Som ung vuxen är det svårt att få vård, många med astma får ingen regelbunden uppföljning efter sin 18-års dag.
- Stöd att våga träna
Att vara fysiskt aktiv ökar chansen till astmakontroll och förbättrad lungfunktion. Eftersom ansträngning kan trigga astmasymtom är det viktigt att få råd och stöd att komma igång eller fortsätta träna.
Astma- och allergirapporten
Förra året lanserades astma- och allergirapporten – om vår tids vanligaste kroniska folksjukdomar. Rapporten lyfter bland annat en ny undersökning utförd bland våra medlemmar för att undersöka olika upplevelser av vården i Sverige.
Astmagåtan – forskningen finner svar
Astma är en av våra största kroniska sjukdomar bland så väl barn som vuxna. Forskningen kring astma handlar om att ta reda på vad som orsakar sjukdomen, hur vi kan förhindra att den utvecklas från allra första början – och hur astma bäst kan behandlas hos de som redan lever med den.
Astma- och Allergiförbundet samlar sedan 1998 in pengar via Forskningsfonden för att bekosta viktig forskning på astma- och allergiområdet. För att fortsätta göra viktiga framsteg behövs det fler som ger en gåva eller blir månadsgivare.
Självtest: är din astma under kontroll?
Målet med astmabehandling är att vara symtomfri så att vardagen inte styrs av astman. Det är något som var tredje astmapatient inte upplever i dagsläget. Asthma Control Test är ett verktyg som används av hälso- och sjukvården världen över och som har testats vetenskapligt för hundratals personer med astma. I testet svarar du på frågor för att du sedan tillsammans med din vårdgivare bedömer om du har rätt behandling.
Astma- och Allergiförbundet välkomnar nya astmariktlinjer
Läkemedelsverket presenterade nyligen nya behandlingsrekommendationer för astma/KOL där målet är att patienter ska slippa symtom och försämringsperioder. ”Det är bra med nya riktlinjer eftersom kunskapen om effektiv behandling har ökat markant sedan 2015″, kommenterar Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och Allergiförbundet.
Vanliga frågor kring astma
Astma kan utvecklas när som helts i livet. Tyvärr tror många att astma bara drabbar barn eller i alla fall unga personer. Det är fel, astma kan debutera även hos äldre. Om du misstänker att du har astma så kontakta vården. Man kan förbereda sitt vårdbesök genom att skriva vilka symtom man har och hur ofta symtomen förekommer, en s.k. symtomdagbok.
Regelbunden träning minskar risken för okontrollerad astma. Forskning visar att fysisk aktivitet minst 150 minuter/vecka och fysisk träning med hög intensitet minst 75 minuter/vecka har effekt i form av ökad astmakontroll och bättre lungfunktion.
Det kan tyckas som en motsägelse att det är så trots att träning kan trigga astmasymtom. För att minska risken för astmasymtom vid träning är uppvärmningen viktig. Du kan också tala med din läkare om hur du kan ta luftvägsvidgande läkemedel i förebyggande syfte innan träning för att minska risken för astmasymtom.
Läs mer om träning och astma.
Det finns två huvudtyper av inhalatorer, pulver- och sprayinhalatorer. I Sverige är pulverinhalatorer vanligast och fungerar bra till de flesta. Vissa behöver dock en sprayinhalator, tex mindre barn och personer med svag inandningskraft. Sprayinhalatorer innehåller gaser som kan påverka klimatet även om mängden är liten. EU har nyligen beslutat att drivgasen måste ersättas med en klimatneutral gas så på sikt kommer problemet att försvinna.
Det viktigaste är att du har en inhalator som fungerar bra för dig så att du kan vara så symtomfri som möjligt. Förutom att livskvaliteten höjs så minskar vårdbehovet i övrigt vilket rimligen är positivt även för klimatet.
Det kan finnas flera skäl till att behandlingen inte fungerar. Kanske får du inte rätt dos eller så kanske har du inte fått rätt information om hur din inhalator ska användas? Kanske behöver du ytterligare läkemedel för att få en bra effekt.
Det finns även diagnoser som ger symtom som liknar astma men som inte orsakas av inflammation i luftvägarna. Är det fallet så ger astmabehandling inte effekt. Ett exempel är sensorisk hyperreaktivitet (SHR). I det fallet triggas symtomen ofta av just dofter. Läsa mer om doftöverkänslighet.
Läkemedelsverkets nya behandlingsriktlinjer för astma rekommenderar att astmadiagnosen omprövas om behandling inte ger effekt eftersom symtomen då kan ha andra orsaker. Om detta är aktuellt för dig bör du kontakta din läkare.
Okontrollerad astma kan vara ett förvirrande begrepp. Inom astmavården innebär okontrollerad astma att astman ger symtom trots behandling. Symtom på okontrollerad astma kan vara hosta på nätterna, att astman blir sämre flera gånger under ett år, att man behöver använda luftrörsvidgande läkemedel pga astmasymtom flera gånger per vecka, att man inte kan vara fyskiskt aktiv p.g.a astman.
Det finns självskattningstest, astmakontrolltest (AKT eller ACT) rekommenderade av Socialstyrelsen som kan hjälpa till att bedöma om astman är så kontrollerad som den kan vara.
Läs mer om självtest för astma.