Så kan forskningen förbättra livet för alla med eksem

Vi vet i dag betydligt mer om den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem och varför den uppstår. Men hur är det att leva med sjukdomen – och vad kan göra behandlingarna mer effektiva?

Ungefär en miljon svenskar lever med atopiskt eksem. De senaste tio årens forskning har gjort att vi i dag förstår mer om sjukdomen och vilka celler som är inblandade i att skapa inflammation i huden.

En viktig upptäckt som gjorts är den om filaggrin-genen. Ungefär en tredjedel av alla med atopiskt eksem har en ärftlig mutation, alltså förändring, i en gen som heter filaggrin-genen. Det gör att huden blir torrare och spricker lättare. Då är risken större att den släpper in allergener, mikrober och annat som kan trigga i gång en inflammation. Forskning har visat att det även finns en koppling mellan mutationen, hur tidigt man får eksemet och hur svårt det blir.

Hur kan då den här kunskapen bidra till fler och bättre behandlingar? Just nu pågår forskning för att ta reda på vilka som kan bli hjälpta av alla nya, mer målinriktade behandlingar som kommit de senaste åren. Kan till exempel din gentyp eller vilka mutationer du har påverka hur väl en viss behandling fungerar?

Ett annat område som det forskas om är livskvalitet och psykisk ohälsa. Studier har visat att atopiskt eksem ökar risken för psykisk ohälsa och depression. Forskare vill nu ta reda på om den här risken kan minska ifall patienters eksem behandlas på ett effektivt sätt.

En kompletterande behandling som visat sig ha stor effekt på både klådan och livskvaliteten hos människor med medelsvårt och svårt atopiskt eksem är kognitiv beteendeterapi (kbt) – även när den ges via nätet. Det har en stor studie visat.

Nu undersöker forskare om behandlingen även användas som egenvård. Det innebär att patienterna genomför behandlingen helt själva, något som skulle kunna öka tillgängligheten för många patienter.