En vetenskaplig kunskapslucka är när det saknas tillräckligt med kunskap kring ett ämne för att göra en bra sammanställning kring vetenskapen inom området.
För att ta reda på vilka kunskapsluckor som finns när det gäller barn och matallergi har Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond låtit cirka 1 000 föräldrar till matallergiska barn svara på var de upplever att det fattas mest kunskap. En referensgrupp med föräldrar och vårdpersonal har utifrån det identifierat 10 olika vetenskapliga kunskapsluckor.
Under 2020 har Forskningsfonden delat ut extra anslag till forskning om matallergi hos barn utifrån de här 10 kunskapsluckorna. Vi fick in 15 ansökningar fördelade på 8 av de 10 kunskapsluckorna. Styrelsen landade med stöd av den vetenskapliga kommitténs bedömning, sammanvägt med styrelsens egen bedömning av brukarrelevans, i beslutet att dela ut anslag till fem projekt och kunskapsluckor – totalt 9,77 miljoner kronor. Projekten varierar både i längd, sökt och beviljat anslag.
Framtagna kunskapsluckor hos barn med matallergi
- Hur kan kunskapsöverföringen om allergisjukdom förbättras till skolan/förskola, restaurangbranschen/livsmedelsbranschen samt till sjukvården?
- Hur påverkas familjen psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha barn med matallergi?
- Hur påverkas kroppen psykiskt och fysisk av allergier?
- Hur kan matallergi behandlas?
- Vad är det som påverkar om allergi avtar med ålder eller inte hos barn?
- Hur påverkar närmiljön utvecklandet av matallergi hos barn?
- Hur påverkar tillgänglighet och möjlighet att få läkarkontakt vid behandlingen av barn med matallergi?
- Vilken effekt har en bättre livsmedelsmärkning för matallergier?
- Finns det en koppling mellan ständiga reaktioner och minskat immunförsvar?
- Har mammans diet under graviditet någon påverkan på barnets eventuella matallergi
De här forskarna har nu fått forskningsanslag
Catarina Almqvist Malmros
Beviljas anslag för forskningsprojektet ”Födoämnesallergier och stress hos föräldrar och barn – arv och miljö (Kunskapslucka 2).
Inger Kull
Beviljas anslag för forskningsprojektet ”Att leva med svår matallergi som ung vuxen (12–22 år)” (Kunskapslucka 3).
Caroline Nilsson
Beviljas anslag för forskningsprojektet ”Nya metoder för analys och behandling vid pediatrisk Eosinofil esofagit” (Kunskapslucka 4).
Anna Sandin
Beviljas anslag för forskningsprojektet ”Lokala miljöfaktorers påverkan på salivens bakterier, fettsyror och immunologi, för möjlighet till prediktion och prevention av matallergi” (Kunskapslucka 6).
Eva Sverremark Ekström
Beviljas anslag för forskningsprojektet ”Immunologiska mekanismer vid jordnötsallergi hos små barn” (Kunskapslucka 6).
Bedömning
Ansökningar från alla vetenskapsområden har varit välkomna, förutsatt att projektet baserades på de framtagna kunskapsluckorna i projektet Kunskapsluckor gällande barn med matallergi. En extern vetenskaplig bedömningskommitté, utsedd enbart för projekt Kunskapsluckor, samt forskningsfondens styrelse bedömde ansökningarna.
Vetenskapliga bedömningskommittén
Lennart Christensson, docent, vårdvetenskap, Högskolan i Jönköping
Marie Östberg, doktor, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Samuel Edelbring, docent, medicinsk pedagogik, Örebro Universitet
Magnus Borres, affilierad forskare, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet
Lena Uller Professor, immunologi, Lunds Universitet
Bedömningsriktlinjer för vetenskapliga bedömningskommittén
Genomförbarhet
En bedömning av:
- Kompetens och tidigare meriter på sökande
- Projektets infrastruktur och övriga resurser
- Eventuella etiktillstånd
- Hur väl den kunskapsluckan som ansökan avser kan besvaras av projektet
Vetenskap
Tidigare publikationer och innovationer
Populationsunderlag
- Beskrivning av population som forskningen avser undersöka
- Storleken på eventuella grupper, samt Power-beräkningar
Forskningsfråga
- Beskrivning av nuvarande vetenskapligt underlag kring den specifika kunskapsluckan avser
- Hur forskningsfrågan vetenskapligt kan besvaras av projektet
- För mer information kontakta forskningsfondens sekreterare Emeli Lundström.
Zandra Zernell
Forskningsredaktör
Kontakt
zandra.zernell@aaf.se